Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaus nedra lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 65 —
värdiga anordningen med Pyretos och Tiarantos ytterst
och de tre andra flytande emellan dem, eller bibehålla
den ordning, som Herodot förut använder vid uppräk-
ningen? !).. Låta vi Tiarantos ligga ytterst, kunna väl
Araros, Naparis och Ordessos bäst sökas i Seret, Jalo-
mitia ?) och -Argis. Setfets gamla namn (Ptolemaios m.
fl.: Hierasos, Jerasos; Am. Marcellinus: Gerasus) närmar
sig dock mindre formen Araros och påminner snarare
om Tiarantos ?).
För Tiarantos återstår då icke annat än Aluta,
ehuru hvarken epithetet ”mindre än Pyretos” eller ”Iin-
hemsk skythisk flod” på denna kan tillämpas, då den har
sin källa i Siebenbirgens berg, fastän likväl denna om-
ständighet kunnat vara obekant för Herodots sagesmän.
andra, sidan har man velat förklara namnet Tia-
rantos såsom uppkommet af Tscherna (slav. Tscherna
= den svarta), namnet på en biflod till Aluta, efter
hvilken hela floden på denna tid skulle hafva varit be-
nämnd. Den lilla gränsfloden mellan Rumänien och
Ungarn bär äfven namnet ”Tscherna, och vi se redan
dess namn förekomma i den af Trajanus anlagda daci-
ska gränskolonien Dierna ’) och den på andra sidan af
floden i Mcesien belägna fästningen Zernes, nuv. Gamla
Orsova >).
Föredraga vi deremot’! att identifiera Zzaranltos
med . Seret, måste vi låta Araros och MNaparis mot-
svaras af floderna Buseo eller Kalmazui och Jalomitia ?).
Ordessos är då Argis-Dimbovitia, som på detta sätt
kommer att räknas två gånger, hvilket dock kan finna
1) Ukert. III. 2. p. 184, Forbiger III. p. 1103, Her. IV. 48
ed. Bähr.
2) För namnet Naparis är måhända Jalomitias biflod Prahova
till någon ledning.
>) Kiepert p. 334.
4) Det äldsta spåret af Slaviskan i denna trakt. Kiepert p. 337,
Ptolem. karta. ,
5) Forbiger III. p. 1092.
6) Att Herodot icke så noga skiljer mellan hufvudflod och biflod,
visar han ofta vid beskrifningen af Skythien.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
