Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaus nedra lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(förut Jatrus, Jantrus, Jeterus) !) och för Noes, Nöns, före-
slagit Osma, då Artanes, ”Aoravns, skulle komma att mot-
svara Vid 2). Krobyzgerna, som andra förlägga till berg-
landet ofvan om Istros, Tomi och Kallatis vid Pontos ?),
måste således Herodot tänkt sig mera i Vester.
Som vi med den kännedom, vi ega om flodnam-
nens sega bibehållande ’), framför allt fästa afseende vid
likheten emellan de gamla och de nya namnformerna,
kunna vi icke antaga denna tydning. Athrys är på-
tagligen Jantra; Herodots Artanxes synes oss deremot
icke vara någonting annat än en särdeles mycket
vanställd form, måhända påverkad af flodnamnet Arta-
nes i Bithynien 5), af Asames, Plinii Asamus ), nuv.
Osma, bulg. Osem. Jantras och Osmas betydelse är
beroende deraf, att dessa floder förbinda Donau med de
redan under äldre tider så berömda Balkån-öfvergån-
garne genom FElena-Schipka- och Trojan-passen, och
Herodot har tydligen denna omständighet att tacka för
att han får höra dessa floder omtalas af sina thrakiska 7)
sagesmän. ;
Herodot visar sig också, som vi lätt kunna vänta
oss, särdeles obekant med det thrakiska landets inre,
och af de nitton olika thrakerstammarne, han anför, äro
de femton att söka i det Egeiska kustlandet S. om
Maritsa, och två nämnas i sammanhang med de helleni-
ska kolonierna vid Balkåns pontinska del, under det att
han förutom Krobyzer och Geter ej nämner några in-
vånare för landet mellan Istros och Haimos, och detta
4
1
) Forbiger III. p. 1090.
2) Her. IV. 49 edd. Bähr, Rawlinson m. fl.
3) Strabo VII. 5. 12, Ptolem. karta. Jfr Plinius IV. 82.
1) Kiepert p. 298.
)
)
Skyl. Peripl. 92, Anonym. Peripl. 3.
Hist. Nat. III. 149. :
7) Det är nämligen alldeles osannolikt att Hellenerna sjelfva
vid denna tid framträngt så långt i det inre af Thrakien, och då
påtagligen Hellenerna aldrig beseglat Donau (med undantag af den
närmast deltat belägna delen), kunna dessa underrättelser ej rätt väl
vara hemtade från Istros-sidan. Rev. Archéol. 1868. II. Pp. 415.
2) Her. V. 3 ed. Stein,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
