Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
".Inaaå, ja nu har du tage’na så ja kan inte göre någe
vo’t,," sa gubben förargad och gick.
När eken blivit avkvistad, frågade drängen just som
han satte yxeggen mot ekstammen: "Ska vi ta å välten
sä här ve pass?" Husbonden svarade: "Å, de låter vi
allt bli." Sedermera förde han virket till sitt hemman
i grannsocknen. Han hettes vara läsare.
*
På många år kom jag icke uppåt socknarna i norra
Tjust, men jag hörde att åtminstone på de större
domänerna storekarna blivit skonade, fast virket ju blivit allt
begärligare, bl. a. för garvämnesfabrikerna och andra
tekniska ändamål. Det vore besynnerligt, om inte en
hel mängd storekar i Tjust gått åt för detta ändamål.
Men ännu finns dock åtskilliga kvar. Sommaren 1919
såg jag vid Åldersbäck ett vackert ekbestånd utmed en
bergås. Där stod ett femtiotal väldiga träd. Då de fått
växa utan människors eller djurs åverkan hade de
buskform där de stodo som en häck omkring berget. Vilka
buskar, vilken häck!
Ännu på 1860-talet skymdes bergåsarna här och var
av mogen ek, var man for fram. Så minnes jag min
barndoms Tjust. Om nu människorna ville vara rädda
om plantorna och de halvvuxna ekbestånden, så kunde
man hoppas att Tjust efter ett eller halvtannat
århundrade ånyo skall framstå i all sin forna härlighet.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:07 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hemitjust/0087.html
