Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Undervisningsväsendet.
För undervisningsväsendet är väl sörjdt inom Söderhamns
samhälle. Förutom ett flertal folkskolor, mindre skolor och
småskolor har staden allmänt läroverk med fem klasser,
fullständigt elementarläroverk för flickor, teknisk afton- och
söndagsskola samt arbetareinstitut med filial vid Sandarne.
Näringslifvet.
I äldre tider försågo Söderhamns mera framstående
köpmän en betydande del af Helsingland och Härjedalen med
dess behof af salt. Samtidigt ägde en rätt stor utförsel af
järn rum öfver staden. Under de senare årtiondena har
näringslifvet hufvudsakligen knutit sig kring trävarurörelsen, som
tagit ett synnerligen kraftigt uppsving. Det är också denna
näringsgrens uppblomstring, som staden har att tacka för den
ovanligt starka tillväxten i folkmängd. Innevånarnas antal
vid 1898 års början var i rundt tal 10,800 personer, men
utgjorde år 1850 blott 1,800: folkmängden har sålunda mer än
femdubblats under icke fullt femtio år.
Om trävarurörelsens betydelse för samhället vittna de
många sågverken och upplagsplatserna för sågadt virke.
Sålunda har Marma bolags i Söderala belägna ångsåg sin
storartade brädgård jämte hyfleri invid Faxholmen. Vid Stugsund
ligga Mariehills och Grrundviks ångsågar. På längre afstånd,
men dock på stadens område, som sträcker sig bortåt en och
en half nymil efter Söderfjärdens södra strand, ligger en hel
grupp af härdar för Norrlands storindustri: sågverken
Åsbacka, Långrör och Lervik (det sistnämnda dock nu med föga
rörelse), den storartade lastageplatsen Sandarne med ånghyfleri,
medelst järnväg förenad med Askesta ångsåg i Söderala
socken, samt Källskärs ångsåg. De många handelsbutikerna och
arbetarekasernerna vid dessa verk vittna om att en idog och
talrik befolkning här vinner sitt lefvebröd.
Från Söderhamns tullkammardistrikt, som äfven
omfattar Ljusne och Ala samt de vid Söderfjärden belägna, men
till Norrala socken hörande sågverken Djupvik och Norra
Djupvik, utskeppades år 1897 ej mindre än 130,000 standards
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
