Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Bygnadskonst, bildhuggeri, målning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
skulle han dock komma till bättre kännedom om och förädling af sina
sträfvanden genom sin gudstjenst. Han beslöt derföre att på Akropolis
uppbygga ett tempel åt Pallas Athene, hvilket skulle i storhet och prakt
motsvara folkets rikedom och ära samt dess tacksamhet mot stadens
beskyddarinna.
Om denna tanke rådförde han sig sedan med sina vänner, den vise
Anaxagoras, den redan berömde bildhuggaren Phidias och den för allt skönt
ifrande Åspasia. Under dessa samtal vunno hans tankar form och uttryck.
Phidias kallade byggmästarena Iktinos, Kallikrates och Mnesikles till detta
rådslag; de vidgade det ursprungliga utkastet allt mera och mera, der
föreslog och beslöt man sig för en uppfart och en femfaldig port, såsom ingång
till templet, ett erechtheion och andra tempel, en Athenes bild i hennes
tempel och en annan jättestor kopparbild för Akropolis högsta punkt. Men
mästarena delade utförandet sig emellan. Mnesikles öfvertog uppgiften att
uppföra propyläerna (ingångsporten). Iktinos, Kallikrates och de andra
mästarena egnade sin verksamhet åt parthänon (den jungfruliga Athenes hus) och
Phidias med talrika biträden, hvaribland märkes Alkamenes och Agorakritos,
erhöllo i uppdrag att förfärdiga alla statyerna och bildhuggeriarbetena.
Till så storartade, vidt utseende företag som det, hvilket nu Perikles
och hans vänner föresatt sig, behöfde man naturligtvis folkets bifall. Ban
föranstaltade derföre ett sammanträde af allt borgerskapet, ej i den vanliga
agoran, utan på kullen Pnyx, der man hade Akropolis vesterut och Piräus
i söder. Här talade han om stadens rikedom och herravälde öfver kuster
och haf, om den tacksamhet och tillbedjan, som man var gudarna skyldig för
dylika gåfvor, och huru man kunde afbörda sig dessa pligter genom de
föreslagna arbetena på Akropolis till Athens oförgängliga ära. Då man påminde
honom om de stora kostnader, som derigenom skulle drabba staten,
förklarade han slutligen, att han skulle bestrida medlen dertill af sin egen
förmögenhet om republiken vägrade bekosta företaget, men att han då äfven
skulle låta sätta sitt namn på arbetet, såsom dess grundläggares. Dessa ord
väckte och lyftade nationalkänslan och stoltheten öfver den ärofulla
fädernestaden i allas hjertan, och den store talarens förslager blefvo antagna.
Derefter uppsteg Phidias för att vidare förklara planen för arbetet. Då han
talade om den föreslagna Athene-statyen för templet, påminde han om att man
här skulle kunna inbespara en betydlig summa, om man lät förfärdiga den
af marmor i stället för af guld och elfenben; det förra ämnet vore
visserligen mindre värdigt gudinnan och det atheniensiska folket, men vore likväl
rätt vackert och betydligt billigare. Men då uppstod genast ett knot i
för-samliiigen och detta besparingsförslag förkastades med stor pluralitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
