Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xerxes tåg till Grrekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
myrthen. Då solen, som enligt den persiska tron är den välsignande
gudomlighetens återsken, uppsteg öfver horizonten, offrade konungen ur en
gyllene skål och bad inför allt folket, att ingen olycka skulle drabba hären.
Derefter nedsänkte han skålen, en bägare och en persisk sabel i hafvet, och
på ett gifvet tecken skedde nu uppbrottet.
Främst tågade 10,000 utvalda Perser, hvilka kallades de odödliga,
emedan deras antal aldrig fick förminskas, utan de uppkomna luckorna genast
fylldes på nytt. De hade bekransat sina hufvud, såsom män hvilka drogo
till seger, och buro dyrbara drägter och gyllene smycken. Efter dem
kommo krigare af allehanda folk, högst olika hvarandra till klädsel och
vapen. På andra dagen öppnades tåget af ståtliga ryttare och spjutbärare med
sänkta vapen. Efter dem följde den heliga vagnen, på hvilken solens bild
af rent guld var uppställd. Bakom den gick konungen sjelf, omgifven af
en talrik skara spjutbärare och ryttare. Samtidigt härmed seglade flottan
öfver till den motsatta stranden. Tåget fortgick oafbrutet i sju dagar och
sju nätter. Då öfvergången slutligen blifvit verkställd, styrde skeppen
genom Hellesponten och sedan längs efter den thrakiska kusten ända till
mynningen af floden Hebros, der det finnes en stor slätt vid namn Doriskos.
Der inväntade flottan landhärens ankomst. Xerxes påbjöd här att allt
folket skulle räknas, och denna räkning skall hafva utfallit så, att de stridbara
männens antal öfversteg halfannan million, och de stora krigsskeppen voro
flere än 1200. Men han for omkring bland skarorna i sin kungliga vagn
och talade med anförarena; likaledes besökte han hvarje af flottans
afdelningar, hvilande under en gyllene baldakin på en snabbseglare från Sidon.
Då allt detta hade försiggått, lät han kalla inför sig Demaratos, fordom
konung i Sparta, hvarifrån han måst förfoga sig till följe af Kleomenes’
beskyllning, att han vore af oäkta börd. Han tillfrågade denne om han trodde att
Hellenerne skulle våga göra honom motstånd. »Herre», svarade Demaratos,
»alla Hellener äro visserligen tappra män, men jag vill dock isynnerhet tala
om Spartanerna, hvilkas sätt och vanor jag känner. Dessa äro ej hvar för
sig starkare än andra menniskor, men i ordnade skaror äro de de tappraste
af alla folk på jorden och skola ej antaga dina förslager men genast draga
ut till strids, utan att fråga hvarken efter sina fienders mängd eller om de
lemnas i sticket af alla de öfriga Hellenerna. Ty de hafva en herre, som
kallas lagen, och den befaller dem att aldrig fly ur en slagtning, utan qvarstå
på sina platser redo att segra eller dö». Xerxes skrattade då åt detta tal,
som föreföll honom dåraktigt, men afskedade dock Demaratos nådigt."
Från Hebros tågade landhären vidare i tre afdelningar; deri förste,
under Mardonius och Masistos, följde stranden åt; den andra under Xerxes eget
befäl tågade på något afstånd derifrån, och den tredje höll sig ännu längre in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
