- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
104

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgerliga inrättningar, seder och kultur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

förhållandet med de fullvuxna barnen. Sönerne understödde och skyddade
fadrens och husets ära; döttrarne voro genom sina dygder familjens
skönaste prydnader, och fingo utstå hårda straff om de afveko från de lofliga
vägarne. Slägtskapens band, som sedan blott alltför mycket uppgick i kärlek
till staten, förenade alla medlemmarne af en familj. Det är skönt att se,
hurusom detta förhållande, som naturen med moderlig hand skapat till
menniskornas sällhet, under dessa vilda och laglösa tider framträdde så älskligt
hos Hellenerne, under det att det var föga påaktadt hos de asiatiska folken,
som hyllade månggiftet, utan tvärtom ofta nog upplöstes genom gräsliga
våldsbragder och trampades under fötterne. Exempel till denna jemförelse
finnes såväl i Babyloniernes, Medernes och Persernes historia, ja, till och
med hos Israels utvalda folk. Från Josephs utlemnande eller försäljande till
Egyptierne ända till Adonias afrättning, befalld af Salomo, finna Vi äfven i
Israel, hurusom familjebandet var blott lösligt hopfogadt och lätt sönderslets
när som helst. I Hellas deremot hörde denna upplösning till undantagen,
och afskyddes och bestraffades, efter det allmänna antagandet, både af gudar
och menniskor.

Tjenar ena räknades äfven till familjen och de deltogo likaledes i dess
väl och ve. De voro visserligen köpta eller i krigståg röfvade slafvar, men
behandlades i allmänhet ganska mildt och vänligt. Bepröfvade och trogna
slafvar aktades i sjelfva verket nästan lika högt som trots någon verklig
medlem af familjen. Den marinabeherrskande svinaherden hade många män
under sin lydno och kysste sin herres älskade son under glädjetårar, då han
återvände från sin farliga resa. Sådana tjenare i rika hus hade det mycket
bättre än fattigt folk, som mot föda och kläder utlegde sig till arbete hos
godsegarena. Dessa fria dagslönares lott beskrifves på flera ställen såsom
högst sorglig. De måste umbära fasta bostäder, således ett hem, kunde
afskedas när som helst och måste då utstå hunger och lidanden, ända till dess
de funno nytt arbete. Deras frihet var dem till föga gagn, ty de voro
slafvar af behof ven.

Hellenernes sysselsättningar, såväl de fries som slafvarnes, voro
boskapsskötsel och åkerbruk. Odysseus berömde sig af sin skicklighet i att sköta
plogen. Herakles och den trojanske konungasonen Paris vallade hjordarne.
Boskapsskötseln och fältarbetet förskaffade dessa enkla menniskor allt hvad
de behöfde f$r att uppehålla lifvet och göra det angenämt. Säden växte
rikligen på deras ännu ej utmattade fält; der växte oliveträden och skänkte
dem sina frukter, som dels åtos, dels gåfvo den i och för matlagningen och
salfvors beredande oumbärliga oljan; i yppig fullhet växte vinstocken och
vederqvickte både konungen och slafven med sin söta saft. Det milda
klimatet orsakade att missväxt och hungersnöd mycket sällan inträffade. Horn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free