Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Theseus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan morgonrodnaden ännu purprat bergens toppar, befallte Theseus att de
skulle bryta upp. Alla voro ombord då skeppet kastade loss från stranden;
endast Ariadne hvilade ännu i sömnens armar. Då hon sedan vaknade och
såg skeppet försvinna på afstånd klagade hon och vred sina händer; men då
närmade sig Dionysos, bekransad med vindrufvor och murgrön, och tröstade
henne samt upplyftade den af menniskorne öfvergifna till sin gudahöjd, der
hon i oförvissnelig ungdom thronar vid hans sida.
Theseus seglade emellertid till Delos, de kykladiska öarnes heliga
medelpunkt, samt Phöbos Apollons och Artemis födelseort. Här offrade han åt
den förstnämnda och dansade med sitt sällskap en dans vid namn Geranos,
som skulle i sina slingringar och vändningar föreställa den invecklade
labyrinten. Efter detta sista uppehåll seglade de hem. Der stod den sorgsne
och orolige Aegeus vid stranden, såsom han dagligen plägade göra, och
spejade öfver vattnen efter det fartyg, som hade bortfört hans ende son. Han
igenkände slutligen skeppet som närmade sig allt mera; men han såg äfven
de svarta seglen, som man hade glömt att utbyta mot hvita. Då han nu
såg alla sina förhoppningar tillintetgjorda och tänkte på sin barnlösa,
öfvergifna ålderdom, hade hans kungamakt och rikedomar intet värde för honom
mera; han sprang i hafvet från den klippa, på hvilken han fattat posto, och
drunknade. Theseus fann endast hans lik. Han begrof och sörjde sin
fader; men det festliga emottagande, som folket beredde honom och mängdens
jubel, ja, tillbedjan, tröstade honom snart. Han var nu i besittning af
konungamakten och folkets kärlek samt kunde således lätt sätta i verket de
förbättringar, som han iakttagit hos Minos på Kreta. Han förenade det på tolf
olika ställen boende folket till ett enda och delade det i tre klasser:
ädlingar, åkerbrukare och handtverkare, hvilka alla egde lika stor del i det helas
förvaltning, likväl på så sätt att endast den första klassen kunde erhålla de
lagskipande och presterliga värdigheterne. Det var helt naturligt att sådana
reformer skulle mötas med ovilja, ty den som förlorade derpå såg ej på den
vinst som det stora hela skulle skörda deraf, utan märkte endast sin förlust
och knotade tyst eller högljudt emot den, som hade åvägabragt
förändringen. Men detta knot blef desto farligare som Theseus ofta drog ut på
äfventyr och lemnade land och folk alldeles vind för våg.
Han hade hört talas om att drottning Antiope herrskade öfver
Amazonernas land på Svarta hafvets södra kust, och beslöt att bortröfva henne
midt bland hennes krigiska omgifning. Detta företag lyckades alldeles efter
uträkning och den kungliga qvinnan tycktes ej vara missbelåten dermed, ty
hon blef ända till sin död hjeltens trogna och älskande maka. Men hennes
krigiska undersåter blefvo desto mera förbittrade öfver detta qvinnorof och
samlade alla sina krafter för att hämnas dådet. Denna hämnd satte de ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
