Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näktergalen.” Jag lockade tårarna ur dina ögon
första gången jag sjöng. Det glömmer jag
aldrig. Det gör ett sångarhjerta godt och är
för detta mer än de dyrbaraste juveler. Men
sof nu och blif frisk och stark. Jag skall
sjunga för dig.”
Och näktergalen sjöng. Och Kejsaren föll
i en söt sömn, en mild och välgörande sömn.
Solen sken in genom fönstret hos honom,
då han vaknade, sund och styrkt. Ingen af
hans tjenare hade ännu kommit tillbaka, ty
de trodde han var död. Men näktergalen satt
ännu och sjöng.
”Du skall för alltid qvarblifva hos mig,”
sade Kejsaren. ”Du kan sjunga, när du sjelf
behagar. Men den konstgjorda fogeln slår jag
i tusen bitar.”
”Gör icke det,” sade näktergalen. ”Den
har ju gjort det goda den kunde. Behåll den,
hädanefter som hittills. Jag kan icke trifvas
att bo på slottet; men låt mig komma när jag
sjelf har lust. Då vill jag om aftnarna sitta
på grenen der utanför fönstret och sjunga för
dig, så att du må blifva både glad och tankfull.
Jag skall sjunga om de lyckliga och om
dem, som lida. Jag skall sjunga om ondt och
godt, som för dig hålles doldt. Den lilla
sångfogeln flyger vidt omkring, till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
