Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skönja den. Hvarje gång kom den tillbaka igen,
men gjorde alltid ett högt språng, när den
vidrörde jorden. Detta kom endera af längtan,
eller deraf, att det var en kork inuti den.
Åtta gånger hade nu bollen så hoppat och
kommit ned igen; men den nionde gången
blef den borta och kom icke mer tillbaka. Och
gossen sökte och sökte; men borta var bollen.
”Jag vet nog hvar den är,” suckade snurran,
”den är i svalboet och är gift med svalan.”
Ju mer snurran tänkte derpå, ju mer intagen
blef han i bollen; just för det han icke
kunde få henne, derföre tog kärleken till.
Att hon nu hade tagit en annan, det var det
ledsammaste af alltihop. Och snurran dansade
och for rundt omkring, men alltid tänkte den
på bollen, hvilken i hans inbillning visade sig
allt skönare och skönare. Så gick det i många
år, och så var det en gammal kärlek.
Och snurran var icke ung mera. Men så
blef den en dag helt och hållet förgyld;
aldrig hade den sett så grann ut. Den var
nu en guldsnurra och sprang, så det hurrade
efter. Jo, det var något! men vid ett språng
for den för högt, och — borta var den.
Man sökte och sökte, till och med nere i
källaren. Den stod dock icke att finna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
