Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om hästen i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. I.
Om hästen i allmänhet.
Sedan urminnes tider har hästen yarit en af människans
mest värderade tjänare. Man har antagit, att han spridt
sig från mellersta Asien till alla de delar af jorden, hvarest
den ännu förekommer, och man tror sig där finna den vilda
stam, från hvilken de flesta om ej alla tama hästar här-
stamma.
Den vilda eller halfvilda hästen lefver i stora hjordar
på södra Rysslands stepper, på Amerikas prairier, äfvensom
på Nya Hollands slätter, och bland dem finnas många, hvilka
äro fullkomliga mönster i afseende på form och rörelser
samt i hög grad i besittning af hästens förnämsta egenska-
per: mod, kraft och uthållighet. Förträffligheten hos dessa
halfvilda hästar är troligen beroende på det naturenliga sätt,
hvarpå de uppvuxit.
Bland de tama hästarna finnas flera till storlek, ut-
seende och användbarhet olika slag eller raser, hvilka man
skiljer efter de olika länder, där de förekomma, äfvensom
efter de olika landskap, där de uppfödas. Dessa särskilda
raser utmärka sig genom olika storlek och styrka. Uti vårt
land känner hvar och en skillnaden mellan den stora och
starka Norrlands- eller Helsinge-hästen samt de små Got-
lands- eller, som de vanligen kallas, Ölandshästarna. Mellan
dessa begge ytterligheter af inhemska hästar finnas flera slag,
i de flesta fall uppkomna genom korsningar mellan inhemska
och utifrån införda hästar.
Nu inför man hos oss vanligen engelska hästar, såsom
de s. k. fullblods- och halfblodshästarna eller de grofva åker-
brukshästarna, t. ex. Clydesdales; vidare ostpreussare, bel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
