Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 5. Regeringens lagförslag av år 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
5. Regeringens lagförslag av år 1910.
År 1907 uppdrog regeringen åt en kommitté att verk-
ställa en ny utredning rörande de arbetsrättsliga problem,
som hade aktualiserats av fackföreningsrörelsen. Kom-
mittén var i verksamhet ett par års tid. Storstrejken 1909
togs emellertid av regeringen som förevändning för att
plötsligt entlediga densamma, varefter regeringen på egen
hand utarbetade en del lagförslag, vilka förelädes 1910 års
riksdag. Dessa gällde bl. a. arbets- och kollektivavtalen, upp-
rättandet av en arbetsdomstol, ändringar i lagen angående
medling i arbetstvister och ändringar i strafflagen i syfte
att åstadkomma förbud mot s. k. samhälls farliga strejker.
Avsikten angavs vara att säkerställa arbetsfreden. Detta
skulle bl. a. ske genom legalisering av kollektivavtalet, vilket
alltså skulle upphöjas till offentligt-rättsligt institut. För
avtalsbrott skulle stadgas skadestånd. Med en motsvarande
lagstiftning rörande arbetsavtalet*) skulle ytterligare ga-
rantier för arbetsfredens bevarande vinnas. Sålunda skulle
bl. a. en uppsägningstid av sju dagar gälla, därest parterna
ej överenskommit om annan tid. Det av 1898 års utred-
ningskommitté förordade décomptesystemet skulle legali-
seras. Arbetsgivaren skulle alltså äga rätt, visserligen endast
under förutsättning att överenskommelse därom träffats med
arbetaren, att innehålla upp till femton dagars lön samt att
mot 6 % ränta använda dessa medel för sin rörelse eller för
annat ändamål.
Arbetsinställelse (strejk eller lockout), blockad, bojkott eller
annan därmed jämförlig åtgärd skulle vara förbjudna under
kollektivavtalets giltighetstid, som icke fick överskrida fem
år, a) i syfte att åstadkomma ändring eller tillägg i själva av-
talet för den tid, som blivit bestämd för dess giltighet, och
b) på grund av tvist om tolkning eller tillämpning av avtalet
(s. k. rättstvister). Däremot skulle arbetsinställelse etc. vara
tillåten under avtalstiden a) i syfte att åstadkomma vissa be-
stämmelser i kollektivavtal mellan parterna efter avtals-
*) Angående skillnaden mellan kollektivavtal och arbetsavtal se
nästa kapitel!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
