Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gnissel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gnissel
god
gniss]el (gnisslande) -let från sågen, från
den osmorda dörren; samarbetet har
gått utan — (utan missljud)
gnissl|a (ge ifrån sig el. frambringa ett
skarpt o. skärande ljud, ’skrika’) de
osmorda hjulen -ade fruktansvärt;
dörren, flöjeln, låset -ar; bromsarna
på bilen -ar; det var så kallt så det -ade
under medarna; — med tänderna, äv.
— tänder[na] (skära tänder); biidi. det
-ar i samarbetet, i förvaltningen (det
’skär sig’)
gnistja 1 (liten kortvarigt lysande o.
brinnande el. glödande partikel) kasta,
spruta -or; skogen antändes av -or från
loket; den elektriska -an (ljusfenomen
vid elektrisk urladdning); biidi. den
tändande -an t. ex. vid en revolution; han
har verkligen -an (geni, genialitet)
2 (smula, grand, spår) han har inte
en — [av] humor, sunt förnuft; det
finns ännu en — hopp
gnistr|a 1 (sprida el. kasta el. spruta
gnistor) brasan -ade och sprakade;
hästen galopperade så det -ade om
hovarna; biidi. det gick så det -ade [om
det] vard. (mycket fort) 2 (blixtra,
glimma, tindra, glimta) vinet, glasen -ade;
fingrarna -ar av juveler; stjärnorna
gnistra och glimma (Rydberg); ögonen
ei. blickarna -ar av vrede, av raseri;
det -ar för ögonen [på ngn] ei. för ngns
ögon t. ex. vid slag på ögat; det -ade till
i hans ögon; biidi. — av kvickhet; en
-ande kvickhet (büxtrande); -ande kallt
(bitande kallt)
gno 1 (gnida hårt o. hastigt, gnugga,
skrubba, skubba) — kläderna mot
tvättbrädan; hästen —dde sig mot
trädet 2 vard. (arbeta träget, ’knoga’,
’slita’, ’ligga i’) han har —tt hela
dagen; vi måste — om det skall bli
färdigt i dag 3 vard. (sätta i väg, springa
av alla krafter, rusa) — för att hinna
till tåget; han — dde sin väg
— av flJ mest lös sms. (gnida osv. av) —
av den värsta smutsen; — igenom vard.
(sträva igenom; rusa igenom) —
igenom ett besvärligt pensum; han —dde
igenom gården; — in vard. 1 ~ inte in
fläcken! 2 (rusa in) han — dde in i
stugan
gnola (sjunga dämpat med tillsluten mun,
småsjunga för sig själv, ’nynna’) — en
visa, en melodi; — på en visstump
gnugg|a 1 (gnida hårt o. hastigt, gno,
skrubba, skubba) — ett plagg i varmt
vatten; — [sig i] ögonen (för att se
bättre el. för att bli riktigt vaken);
— sömnen ur ögonen; ~ händerna (mot
kyla el. av belåtenhet); ^ geniknölarna
se geniknöl 2 (’plugga’ med ngn) jag
har -at honom på formläran
— bort ru mest lös sms. (avlägsna gm
gnuggning) — bort en fläck; —
sönder ru mest lös sms. — sönder ett plagg
i tvätten
gnutta (grand, smula, spår) ta en —
smör!; biidi. han har inte en — humor
gny I s., mest i vitter stil, i sht åid. (ihållande
starkt ljud; buller, larm, sorl, stoj,
oväsen) ett — av missnöje; vapens^
härars —; Hösten är kommen. Hör
stormarnas gnv! (C. F. Dahlgren);
(uppståndelse, oro) Hjärta, som lider av
dagens gny (Geijer) 11 v. 1 i vitterstil, åid.
(ljuda starkt o. ihållande; larma, dåna,
stoja, väsnas) stormen —r 2 vard.
(gnälla, pipa, kvida) en —ende
katt-unge; gnälla och — över de onda
tiderna
gnägg|a 1 om hästar hästarna -ade ystert;
— åt el. mot ngn 2 om andra djur el. om
personer en horsgök -ade i luften;
små-spovens -ande; handlarn -ade av
förtjusning; ett -ande skratt
gnäll 1 (gnällande; gnissel; kvidan)
fiolens —; en hunds ängsliga — 2 vard.
(gnällande, klagan, ’klagovisor’) — om
hjälp; kält och gnäll är kvinnfolkssed
(Karlfeldt)
gnäll|a 1 (gnissla; tala med gnällig röst,
kvida) dörren -er; hunden -er efter mat;
en -ande röst, ton; musiken den gnällde
och gnäll (Fröding) 2 vard. (jämra sig,
klaga, knota) hon hör inte till dem som
-er; — över minsta krämpa
gnällig 1 (gnisslande, pipig, gäll) en —
fiol, gubbröst 2 (som jämrar sig el.
klagar) en — barnunge
g nol prov. ( = gnäll 2) — över maten
gnola prov. ( = gnälla 2) — över ngt
god I (tillfredsställande, bra,
förträfflig, ofta mots. dålig, underhaltig,
otillfredsställande) 1 om sak el. förhållande —a
varor, vägar; — hållning, hälsa,
kvalitet; en ~ bok; ett gott arbete, förslag,
skämt; saken är lagd i —a händer; —
[åker]jord; gott sällskap, sätt, samvete;
ha —a betyg; på — svenska; stå på —
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
