- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
ix

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fråga — fast sammansättning brukas företrädesvis i högtidligare,
lös sammansättning i ledigare stilarter. I fall där den ena typen är
avgjort vanligare än den andra, anges detta genom
bruklighets-beteckning: mest fast sms. eller mest löc sms. Ar fast sammansättning
obruklig anges detta med beteckningen bl. lös sms.

c) Verb som (utom i participformer) endast förekommer i lös
sammansättning bar det enkla verbet ensamt som uppslagsord. Se
t. ex. svina.

d) När partikeln får olika form i de två förbindelsetyperna anförs
även den fasta sammansättningen som uppslagsord under det
enkla verbet: kasta omkull ei. kullkasta, lägga ihof ei. hoplägga.

e) Yid löst sammansatta verb anges alltid både ned och ner ( ~ ned
ei. ner), såvida icke stilen kräver enbart ner. Vid fast sammansatta
verb och vid andra sammansättningar på ned/ner anges liksom i
Svenska Akademiens ordlista antingen båda formerna, t. ex.
nedväg ei. nerväg, eller enbart formen med ned-, t. ex. nedlåta.

Bruklighetsbeteckningarna, dvs. de i förkortningslistan
redovisade beteckningarna för ett ords stilvärde eller fackområde,
används på följande sätt.

Bruklighetsbeteckning i början av artikel eller moment gäller
hela artikeln eller momentet, såvida icke ny sådan beteckning
finns utsatt i fortsättningen.

Bruklighetsbeteckning som inuti artikel eller moment står
före ett exempel, gäller även samtliga följande exempel i artikeln
eller momentet, såvida icke ny sådan beteckning finns utsatt i
fortsättningen.

Bruklighetsbeteckning som avser ett enstaka exempel sätts
efter detta om ytterligare exempel följer i samma moment, ibland
även efter sista exemplet i ett moment.

Tecken m. m. »Krok» (~) ersätter i exemplen hela uppslagsordet
i oförändrad form.

Bindestreck brukas framför ändelser och ersätter den del av
uppslagsordet som går före det lodräta strecket. I citat med angiven
källa utskrivs hela ordformen, likaså när det gäller att upplysa
om brukligheten av alternativa former av uppslagsordet, se t. ex.
xrMa.

Hakparentes (klämmer) brukas dels för att markera alternativa
längre ordformer, t. ex. dra[ga], ta[ga], dels för att utmärka ord
eller uttryck som kan utelämnas utan att uppslagsordets (eller
frasens) betydelse förändras, t. ex. bordet och stolen hör inte ihop
[med varandra]; högsta hönset [i korgen].

1*—Svensk handordbok

IX

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free