Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Allmän bildskrift.
Innan hällristningarnas anordning och betydelse
tagas i betraktande, torde jag, som redan för mera
än ett halft sekel tillbaka deri funnit minnesteckningar,
böra, enär man först i sednare åren biträdt
en sådan mening, efterse, om några råa folkstammar
i flere verldsdelar sökt i saknad af skriftecken
genom afbildningar bevara sina föreställningar och
handlingar. Jag skall jemväl efterse, hvarest spår
efter sådana företeelser förmärkas 1 Norden.
Liksom språken troligtvis uppkommit derigenom,
att man efterhärmat de ljud, hvarom man
velat meddela något begrepp, och derigenom, att
dessa ljud småningom stadgat sig till vissa
bemärkelser; så har skrifkonsten enligt mitt
förmenande uppkommit derigenom, att man afbildat de
föremål och tilldragelser, hvilka man velat
framställa, och derigenom, att man efterhand antagit
vissa förkortningar eller tankebilder tills man
omsider uppfunnit ljudtecken eller bokstäfver.
Mexikanernas bildskrift röjer ett slags häfdeteckning,
ehuru deri saker icke ord framställas, och figurer
ej ljudtecken. En stad betecknades t. ex. med ett
hus och en inkräktning med en furste och ett hus,
emellan hvilka en sköld uppfylld med pilar
föreställdes. Mexikanerne hade äfven vissa
godtyckliga minnestecken, hvarmed de bestimde årtal och
penningsummor. Enhvar, som med uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hallrist/0014.html
