Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
XXI.
Jag frågar Ali, förste kavassen, om jag är välkommen
på ett besök i hans hem, och med ett leende, som blottar
hans enda tand, svarar han: “Evalla, Effendin."
Förresten har jag länge varit nyfiken att se hans lilla
hus i Kassim Pascha, — den stora af trähus fyllda stads-
del, som midt emot sultan Selims moské sluttar ned mot
Gyllene Hornet. Malicen har nämligen påstått, att, då under
armeniermassakern för en del år sedan det lilla huset i lik-
het med många andra blifvit öfvergifven sedan ägaren, som
varit armenier, blifvit ihjälslagen och den öfriga familjen
familjen flytt, min vän Ali helt enkelt slagit sig ned därinne
med de sina och tagit huset i besittning som herrelös egen-
dom Numera vet jag, att detta var förtal, ty ägaren, som
lefver än, hade flytt till Egypten och Ali står med honom
i förbindelse. Ali Effendi är en hedersman. Ma^halla!
Droskan skakar och hoppar ned i gropar och upp öfver
stenar. Mellan gråa hus och gallerförsedda fönster slingrar
sig vägen. Vi fara förbi en liten fattig moské, där en
herde, som för ett ögonblick lämnat sin kacklande kalkon-
hjord, tvager sina fötter i det ur väggen sipprande vattnet.
Några gamla gråskäggiga judar i röda toppmössor betrakta
med plirande ögon den ovanliga företeelsen af en droska;
två soldater med hvar sitt bröd under armen stanna och
ge rum. En hund, som sof i en grop midt i gatan, vak-
nar upp och lomar åt sidan med svansen mellan benen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
