Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
•ungrenässansen.
Fig. 256. Renässansornament i träsnideri. (Perugia.)
Rucellaipalatset (fig. 251) uppenbarar en märklig nyhet, ett
fasadmotiv, som sedan blifvit »Gemeingut» i hela den bildade
världen. Våningarna indelas vertikalt genom pilastrar, förbundna
genom gesimser. Hvarje fönster omges af två pilastrar; dessa äro
dessutom för hvarje våning af olika ordning (dorisk, jonisk,
korintisk). Det var Alberti, som här åter införde ett
ursprungligen antikt motiv, ehuru han utbytte halfkolonnen mot pilastern.
Portalerna lät han afsluta raklinjigt i stället för med rundbåge.
Ett mindre palats med fasaden i aftagande rustik är Pal.
Gondi, byggdt af Giuliano da Majano, († 1491) men mest är
det berömdt för sin intagande gårdsanläggning. (Fig. 254.)
Pal. Guadagni, slutligen, visar oss ett borgerligt patricierhus,
där det slutna, reserverade ersatts af en öppen, glad och festlig
karaktär med rustiken begränsad till hörnen samt till
fönster-och portalomfattningar, med rika målningar och öfver tredje
våningen afslutadt med en öppen kolonnhall, hvarofvan taket
framskjuter med sirligt bildade sparrhufvuden. Upphofsmannen
var mästaren till Strozzipalatsets gesims — Simone Cronaca.
Palatsarkitekturen i Siena ansluter sig till den florentinska.
Präktiga monument äro t. ex. palatsen Piccolomini, Nerucci och
Spannocchi, tillskrifna än Francesco Giorgio, än Bernardo
Rosel-lino. Den sistnämnda har dock säkert verkat i det närbelägna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
