Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den helleniskt grekiska arkitekturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De grekiska stilarne och tempelbyggnaden.
Den doriska stilen.
Den doriska stilen har uppkommit i själfva Grekland och
låter, som jag antydt, leda sig tillbaka ända till Mykenetiden.
Redan den romerske arkitekten Vitruvius framhöll i sitt
berömda verk öfver kolonnordningarna dess stränga, manligt
allvarliga karaktär till skillnad från den joniska stilens
utprägladt kvinnliga skaplynne. I den utvecklade dorismen står
templet på en å grundmurar hvilande underbyggnad, en stylobat,
som höjer sig i trenne afsatser, för höga för en människas steg,
så att vanligen å den östra eller ingångssidan trappsteg finnas
anbringade.
Från stylobaten resa sig utan någon särskild förmedlande
bas kolonnerna. Dessa stå på ett afstånd af 1V4 till 1V2
diameter (kolonngenomskärningen nedtill) från hvarandra och
stiga 4 till 6 diameter i höjden. Kolonnskaftet är bredare
nederst och afsmalnar småningom uppåt, hvilket ökar intrycket
af dess bärande kraft. Ej alltid fortlöper afsmalningen i rät
linie. A skaftets midt förefinnes ofta en lindrig ansvällning
(entasis), som förlänar kolonnen mera lif. Skaftet är försedt
med refflor (kannelurer), 16 till 20, hvilka börja omedelbart vid
stylobaten, sluta halfkretsformigt under kapitälet, äro rundadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
