Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Första boken. Skäret - 1. Stället, som det är svårt både att komma till och ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
man kunde här och där i vattenbrynet gissa några
bränningar, där fjäderbuskarna af skum gratiöst föllo ned; utifrån
hafvet hördes ett sakta brus likt en bikupas surrande. Allt
var en jämn och slät yta utom de båda Douvreklipporna,
som stodo där raka och höga som ett par svarta kolonner. ’ :
De voro till en viss höjd alldeles ludna af hafstång; deras
tvärhuggna sidor glänste som ett blankt harnesk. De
tyck
tes färdiga att börja på nytt. Man förstod, att de hade sina
rötter i något berg under hafsytan. Liksom ett slags
tra
gisk allsvåldighet utgick från dem.
Vanligtvis döljer hafvet sina dåd; det vill gärna förbli
obemärkt. Detta omätliga mörker gömmer allt för egen
räkning; det är endast sällan det afstår från sitt
hemlighetssystem. Visserligen ligger det något vidunderligt i
katastrofen på hafvet, men till okänd kvantitet. Hafvet är
öppet och hemlighetsfullt på samma gång; det drager sig
undan och tycker inte om att utbasuna sina handlingar. Det
ofantliga stora H, som bildades af Douvreklipporna, med
Durande som ett tvärstreck mellan sig, aftecknade
sigimorgongryningen mot horisonten med ett slags dunkelt och
tvetydigt majestät.
Gilliatt var klädd i sin fiskardräkt: ylleskjorta,
ullstrumpor, tjocka stiftade skor, sticktröja och kavaj, byxor af
groft raggigt tyg och på hufvudet en af dessa röda mössor,
som på den tiden begagnades af sjöfolk och som på
sjuttonhundratalet kallades galériennes.
Han kände igen skäret och styrde på det.
Durande var raka motsatsen till ett sjunket fartyg:
det var ett fartyg hängande i luften.
- Intet bärgningsarbete kunde gärna vara egendomligare.
Det var full dager, då Gilliatt kom i närheten af skäret.
Det gick, som sagdt, nästan ingen sjö; vattnet hade
endast den rörelse, som orsakas af dess hopträngning mellan
klipporna. Inne i ett sund bryter det alltid.
Det var med stor varsamhet och först efter många
lodningar som Gilliatt lade till.
Han hade en liten lossning att göra. Van att ofta segla
ut, hade han alltid matsäck liggande i beredskap. Den
bestod af en påse med skeppsskorpor, en påse med rågmjöl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
