- Project Runeberg -  Hafvets arbetare /
168

(1908) [MARC] Author: Victor Hugo Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Sjätte boken. Den druckna rorgängaren och den nyktra kaptenen - 4. Kapten Clubin visar alla sina utmärkta egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

tyckes alltid som om det låge något under detta lugn.
Allt hade en grådaskig, likblek färgton. Den svarta
skorstenen och den svarta röken kämpade mot denna blyfärg,
som inhöljde fartyget.

Att falla af åt öster var nu ändamålslöst. Kaptenen
satte åter kurs på Guernesey och ökade farten.

Passageraren från Guernesey, som promenerade af och
an på däck, hörde, då han kom till luckan till maskinrummet,
negern Ingraham säga till sin kamrat eldaren:

»I morse, medan det var vackert väder och solsken,
gingo vi sakta, men nu, när vi kommit in i tjockan, gå vi
fort.».

Guerneseybon gick åter fram till sieur Clubin:

»Det är visst ingen anledning till oro, kapten, men gå
vi inte med för stark fart?»

»Ja, hvad vill ni jag skall göra? Jag måste söka ta
igen den tid vi förlorat genom den där fyllbulten till
rorgängare.»

»Det är sant, kapten Clubin.»

Och Clubin tillade:

»Jag är själf angelägen att komma snart fram. Det
kan vara nog med tjockan utan att vi äfven ska få
nattmörkret på oss.»

Guerneseybon gick tillbaka till maloensarna och sade:

»Det är en förträfflig kapten vi ha.»

Emellanåt kommo stora tunga töckenvågor, som sågo
ut som kardad ull, och skymde alldeles bort solen. En
stund därefter kom den åter fram, men blekare och liksom
sjuk. Det lilla man skymtade af himmeln liknade de
smutsiga och oljefläckade luftstrimmorna på en gammal
teaterdekoration.

Durande passerade helt nära förbi en kutter, som af
försiktighet kastat ankar. Det var Shealttel från Guernesey.
Durandes starka fart väckte kutterskepparens
uppmärksamhet. Han tyckte äfven, att han icke befann sig i sin
rätta kurs, utan höll för mycket västligt. Detta fartyg,
som gick med full maskin i tjockan, förvånade honom.

Framemot klockan två blef tjockan så svår, att
kaptenen måste lämna kommandobryggan och gå närmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafvetsarb/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free