Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| 187. | Vamblingbo. — ... laik(r?) ok Botaukr (l. Bot- l. Bolaikr?) lit(u?) gera stain hinna yvir Sigfriþ ok Botfriþ i Oyboi, faþir (l. feþir, feþr?) sina, hwar(?) sum hwilas baþir; biþin fyri þaim.[1] |
| 194. | — ... k stulpa. |
| 195. | — Olafr Luþr (l. Suþr?) giarþi uss. |
| 196. | Sundra — Ro(þ)laikr lit giara stain ok skira yfir Ro(þ)finn broþur sinn. |
| 197. | — ... tr Marta lit gera tinna sta(i)n yfir sina kuno ok sin barn.[2] |
| 198. | — ... (?i Westir-)garþum lit gera mik yfir sina (?syst)ur, froiu Hallþiauþu, ok war [sum bioþur?] füri henna(r?)...[3] |
*
| (203.) | Gotland. — Ta war ᚱ sunnd(a)ghr ok ᛉ primstafar i siak(s)tando rado.[4][5] |
*
Guta-alnen.[6]
| (204.) | Stånga. — Hitta ier ret Gota eln.[7] |
*
1. Anmärkningar till Guta Lag.
Allmän anmärkning. — De i texten med klammer inneslutna orden äro sådana, som icke finnas uti handskr. A., men hvilka blifvit tillagda för att göra meningen fullständigare och lättfattligare. — Noterna under texten utgöras dels af sådana parallelställen utur den yngre handskr. B., som innehålla nya eller i den äldre icke befintliga ord, dels af vigtigare rättelser, och hvilka då icke upptagas bland nedanstående anmärkningar.
Då det med denna upplaga af Guta Lag bland annat åsyftas att åstadkomma en så mycket som möjligt renad och felfri text, med en i möjligaste måtto följdriktig stafning, så hafva alla handskriftens uppenbara skriffel blifvit rättade. Till sådana höra dels oriktigt utelemnade bokstäfver, t. ex. sid. 2 rad. 33 moþr för moþir, 3. 14[8] tiþr för tiþir, 3. 39 umbla för humbla, 6. 9 hurvina för hurwitna, 25. 4 bat för batr, 27. 28 seþr för seþir, m. fl.; dels onödigt fördubblade, såsom: 1. 24 karllum för karlum, 6. 33 miþssuumar (miþsumar,) 7. 28 helg i takkit (i helg takit), 8. 29 skiellum (skielum), 12. 31
[1] 187. Denna bristfälliga inskrift synes innehålla flere felaktigheter; så tyckes dess faþir stå för feþir l. feþr, a. pl., och hwilir för hwilas; hwar passar icke rätt väl i
meningen; namnet Botaukr har äfven ett misstänkt utseende.
[2] 197. Runan þ har i denna inskrift öfver allt blifvit använd för att beteckna ᛐ, hvilket jämnte annat bevisar hennes högst ringa ålder.
[3] 198. Inskriftens senare del låter sig icke tyda, då man icke med visshet vet, om de tvänne inklamrade orden äro ställda på riktigt ställe eller icke. Deremot kan det tagas för nästan afgjordt att den, som lät göra stenen, egt sitt hem i Vestergarda, socknens af ålder vigtigaste bondegård.
[4] (203.) För att vara en så ung runinskrift, är dess språk ganska rent och väl bibehållet. Runan þ var naturligtvis redan då (år 1572) utbytt mot t eller d. De utelemnade bokstäfverna a i sunndaghr och s i siakstando lemnar intet bevis för språkets förfall; men ett sådant vore deremot onekeligen slutstafvefsen -ar såsom singular-ändelse i primstafar, såvida det ej är ett skriffel, men hvilket då äfven återfinnes ofvanföre uti Botolbar (N:o 75) för Botolfr. Uti siakstando är brytningen ia ålderdomligare än Guta Lags ie uti siex; dock får man ännu stundom höra gammalt folk på ön säga siax, ehuru siex visserligen är allmännare. — Denna märkeliga runkalender omtalas allra först uti Wallins Runograph. Gothland. (Act. Soc. Ups. 1743, s. 72) med dessa ord: "Habeo quoque Kalendarium Runis exaratum, & ex vetusta membrana in Gothlandia descriptum, ubi ad calcem, simili fere modo, exstat", — och derpå följer inskriften. Efter denna hemul anföres hon af L. uti Runurk. under N:o 2827, dock utan att han, enligt sin vana eljest, nämner, att hon kommit från Gotland.
[5] År 1572.
[6] Denna alns längd är i det närmaste 22 1/3 Sv. verktum.
[7] (204.) Formen Gota, för Guta, gen. pl. m., Gutars, är anmärkningsvärd, då det torde vara enda gången som detta ord förekommer skrifvet i den äldre Gotländskan med o för u, hvilket möjligen kunde vittna om, att alnen vore förfärdigad utom ön eller af någon Ogutnisk man. Inskriften lär oss, att ordet eln i Gutniskan icke heter elin i sing., såsom det antages i Schlyters Gotl. Lag.
[8] Den första siffran angifver sidan, den andra raden i texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:39:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gutniska/0103.html
