Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinne med sina spelande reflexer af stämningar och
infall måste verka splittrande och förstörande på
hans lifsgärning, göra honom mindre stor och mindre
harmonisk än han borde ha varit.
En stilla, djup sorg utan bitterhet. Jag kan
icke vara något för honom. Icke emedan jag är
för liten, utan emedan vi äro allt för olika. Jag
känner mig helgjuten och stark; men det fasta,
stadiga, trofasta, som finns hos mig, finns icke hos
honom.»
Med några få små individualismer, knappt så
särtecknande, som den ena växtartens från den andra,
voro de utvecklade människorna hvarandra lika, tänkte
Elsa Maria, och skulle det en gång komma den,
som generation efter generation skref själsstridernas
historia, så, som nu folkens och kungarnas skrifvas,
blefve det helt säkert, från tid till tid samma
hopplösa Væ victis, samma hatfulla divide et impera och
först och sist kärlekens och förtviflans korståg mot
det flyende fata morgana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
