Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - VII. Vålnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269’
der hela tiden . . . Och det kan jag säga er än en gång att
präktigare flicka än den tösen finns icke under solen ...
Och vid lägerelden som flammade i natten började
Benranglet berätta. Runt omkring honom hade slagit sig ned en
ring av åhörare som spänt lyssnade till hans äventyr.
Då han omsider slutat, vände han sig till Hjelm.
— Men nu måste du å din sida tala om vad ni och hären
upplevat under de sista månaderna, som för mig och kapten
Lars varit så långa och tråkiga. Något har jag väl hört men
mycket återstår väl... Och skål för alla de gånger jag legat
på sjukbädden och svurit över att icke kunna deltaga i edra
präktiga duster och glänsande segertåg!... Hej!
Och Benranglet förde bägaren till munnen och tömde den i
ett drag.
Hjelm log. Stjernstråhle log, de kringliggande officerarne
skrattade och alla soldaterna, som skockat sig samman vid
åsynen av sin käre ryttmästares långa vålnad, grinade som
solvargar.
Det var den gamle Benranglet upp i dagen, lika
oförbränne-lig, lika hurtig, lika munter, fastän han i följd av sjukdomen
blivit ännu magrare.
— Ja, jag kan väl berätta något, yttrade Hjelm sedan
skrattsalvorna lagt sig. Vi ha tagit in den ena staden efter den andra
på vårt tåg hit ned till Rhenfloden. Somliga ha givit sig lätt,
andra gjort hårt motstånd, men till sist ha de dock blivit
intagna ... Den bästa stormningen var den utav staden
Wurzburg med det biskopliga slottet. Där togo vi ett storartat byte.
Hela staden och den kringliggande landsbygden tycktes i
slottet ha hopat sina rika förråd av dyrbarheter. En hel
skattkammare av guld och silver fanns där. En storartad rustkammare
med många tusen rustningar, musköter och värjor, en mängd
präktiga kanoner och en myckenhet ammunition. Väldiga
magasin fyllda med spannmål och i stallen en massa ståtliga
hästar. Och dessutom en vinkällare med de yppersta viner.
Benranglet slickade sig om munnen.
— Det riktigt vattnas i gommen på mig, yttrade han. Potz
tausend att jag icke var med!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
