- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar : äventyrsroman från trettioåriga krigets tid : ny förkortad upplaga /
176

(1941) [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - II. Syster Cecilia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

— Nej, jag vill veta det. Ack, säg mig det! yttrade Hjelm
och fattade hennes hand.

— Ja, ni har talat om åtskilligt ur ert liv, om edra
kamrater, om striderna, vari ni deltagit och mera.

— Och då väl också om Magdeburgs stormning, som jag
senast varit med om.

— Ja, även om den förfärliga stormningen.

— Nämnde jag icke några namn?

— Jo, ni nämnde flera namn: på edra kamrater och andra
som jag sagt.

— Kom icke också namnet »Gretchen» över mina läppar?
frågade han viskande.

Syster Cecilia teg. Hon kunde icke ljuga. Men hon ville å
andra sidan icke, att han skulle uppröras av sorgliga minnen.

Men Hjelm gav sig icke.

— Säg mig, om jag talade om en flicka vid namn
Gretchen? bad han.

Och syster Cecilia kunde icke annat än säga sanningen, i det
hon gav honom en deltagande blick.

— Jo, ni talade också om en »Gretchen», kom det som en
viskning från hennes läppar . .. Men lägg er nu tillbaka i
bädden och försök att sova! Jag ser redan på edra ögon att ni
börjar bli upprörd. Och det duger icke, yttrade hon till Hjelm,
som i ivern satt sig upp.

Men denne lyssnade ej på henne. Han grep åter hennes
hand och frågade hövligt.

— Och vad sade jag om henne? Tala om allt, vad jag
pratat i yrseln!

— En annan gång kanske. Icke nu, min vän, yttrade syster
Cecilia och tryckte sakta ned honom på bädden.

Då mulnade Hjelms drag och han såg sig omkring på de
andra sjuklingarna med vreda blickar.

Snart var Hjelm uppe på benen. Då gick han tyst för sig
själv omkring i salen eller satt vid fönstret och såg ut över
den vackra klosterträdgården som nu glödde i högsommarens
fullaste prakt. Han såg nunnorna i vita dok och kyskt
till-knäppta svarta klädningar gå bland gångarna med kannor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulabrig/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free