Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välja, voro 27 för regeringen och endast 23 för
oppositionen; i detsamma var det gifvet, att pluraliteten af
elektorerna skulle komma att utgöras af regeringens parti,
äfvensom att uti utskotten skulle endast detta partiet
till-gifna inom adeln inväljas. Men hvad hände?
Bänkmännen sammanträdde till elektorsvalet. Samma dag var det
konselj på aftonen, och under det den var tillsammans,
kom rapport, att oppositionens listor segrat och
elektorerna således blifvit valda ur detta partiets leder. Det
var för statsrådet en likaså oväntad som nedslående
underrättelse och friherre von Schulzenheim fick afhöra
mycken smälek öfver att hafva låtit narra sig så uppenbart.
Förhållandet var, att tre af de 27, som v. Schulzenheim
hade beräknat såsom tillhörande regeringens parti, voro
bekanta med honom, sedan de tillsammans bevistade
Uppsala akademi, och voro nu ämbets- eller tjänstemän, och
friherre v. Schulzenheim, utan att känna deras politiska
åsikter, tog för gifvet, att de icke kunde annat än vara
regeringen tillgifna liksom han själf, hvilket de likväl
icke voro. Dessa tre voterade med oppositionen, som
därigenom fick pluralitet vid såväl elektors- som utskottsvalen.
Följden blef, hvad den ovillkorligen skulle bli, att
regeringen led det ena nederlaget efter det andra. Strax efter
sedan bänkmansvalet var skedt, mötte jag en af de tre, som
var min kamrat, expeditionssekreteraren K. v. Troil; han
kom emot mig med en leende min och yttrade: »Vår vän v.
Schulzenheim har gjort sig mycket besvär för att få mig
vald till bänkman; jag tycker hvad han skall bli flat,
när han får erfara följden vid elektorsvalet.» Jag sade
till Troil, att jag icke tyckte, att han handlat rätt; jag
klandrade alldeles icke, att han hyllade oppositionens
åsikter, ty hvar och en ägde fullkomlig rättighet att hysa
hvad öfvertygelse han ville, men han hade bort
underrätta Schulzenheim därom och icke narra honom. Han
svarade: »Han frågade mig icke, hvad jag tänkte; hade
han det gjort, så skulle jag uppriktigt ha sagt honom det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
