Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan kryare vilket också syntes på honom, och att
han var mig oändligt tacksam för den idé jag haft.
— Du ska få se att du blir också bättre, tösabit!
Under det år som följde var mitt livs melodi
sam-mantvinnad av treklangen: död, kärlek, hopp; en
svart, en röd och en gyllene klang. Sedan Ethel
helt imponerad kommit hem från Holland gav hon
mig något att göra: en fredssöndag i Äköping. Jag
vädjade genast till alla jag kunde nå, i slott och koja,
på gator och gränder. Och emedan jag förmådde inge
dem jag vädjade till den föreställningen att en
gudomlig vind fyllde våra segel, så följde de mig.
"Hon tog en i nypan och så följde de andra efter."
Detta låter skrytsamt, särskilt i betraktande av att
det vi åköpingskvinnor åstadkom inte alls var så
märkvärdigt som vi själva tyckte då. Vi skulle vädja
till den svenska regeringen att ta initiativ till
medling mellan de stridande, var det oss sagt, och det
tyckte vi var ett kolossalt ingrepp i världspolitiken.
Vi tvivlade, vi hoppades, innerst inne önskade vi
brinnande att ett under skulle ske på vår vördsamma
och inträngande begäran. Rachel var ännu efter ett
års tid väluppfostrad, hövlig och förhoppningsfull.
Ethel skickade ner ett tryckt föredrag, jag har
det än och har nyss läst om det. På titelbladet har
hon skrivit: "Selma Lagerlöf kommer att läsa upp
det i Strömstad."
Gud signe Ethel och framför allt Selma Lagerlöf.
Men i detta föredrag saknas alldeles skriet från
■318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
