Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beln, väntade jag att drabbas av blixten för min
hädelse, men så fort går det inte.
En dag stod Karl på tröskeln i sin uniform, kom
fram till sängen röd i ansiktet och envisades att
mamma var mycket bättre
Men när mamma var ensam med mig slapp hon
att vara mycket bättre eller nöjd att dö som pappa
Andersen ville. Hon fick vara som hon var: sämre
och rädd för döden.
Jag tror hon var rädd för döden mest därför att
hon kallat sig för fru Holm medan hon levde som
farbror Johans älskarinna i Landskrona. Hon hade
bredvid sin säng en liten låda fullsatt jned
pappersrullar som såg ut som cigarretter. På dem var skrivna
bibelspråk och varje morgon tog hon ut ett av dem
för att få en anvisning för dagen. Den morgon då
hon fick: "Gud är sanning", blev hon mycket
upprörd.
— Jag var aldrig riktigt med om det där
fruhol-mandet, sa hon till mig så fort vi blev ensamma,
men greven ville det och mor höll med honom. Du
förstår att mor var mycket kavat mot herrskaperna
på sitt sätt och sa vad som föll henne in. Men i
detta med mig och greven var hon så medgörlig. Hon
sa från första början att du är väl tossed tös om
du gör vår greve imod.
Hon låg och rullade språket mellan sina fingrar,
i stället för att lägga tillbaks det som annars. Det
var som om hon behövt ha det i sina händer under
vårt samtal för att säga blott det som var sant.
■253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
