Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har sedan ofta iakttagit att en hemlig kunskap om
omgivningens hemligheter gör den osäker utan att
den kan förklara varför. Men utan att säga ett ord
handlar man kanske omedvetet i enlighet med det
man vet.
Jag sökte ingen räddning i tanken att det som
skett kunde repareras och glömmas. Nej jag sa till
mig själv att jag måste lämna även den illusionen
att jag var den enda hos vilken Julius vågade söka
sin tillfredsställelse. Min oersättlighet låg på ett
annat område. Jag ansåg nämligen att 0111 Julius
ljugit för övrigt, så hade han talat sanning då han
sagt att ännu ingen kvinna skänkt honom något barn.
Jag försökte förstulet fråga ut Sofi om hon visste
ifall Julius hade några fiender, men hon svarade
mot bättre vetande nej. Själv funderade jag på
Nelly Karlson som väl nu borde ha kommit ut från
Norrköping för länge sen. Men det bildade uttrycket
urtima fru talade mot att hon var den skyldiga.
I alla fall räddade jag mig en gång undan de
vaksamma kvinnorna omkring mig och besökte
Karlsons vid en tid på dagen då jag antog att Nelly
skulle vara oförhindrad att ta emot sin skyddsfru.
Jag var kolossalt spänd på henne, men hon beredde
mig en stor besvikelse där hon satt och stoppade
strumpor i familjens gemensamma rum som nu var
betydligt snyggare än när hon var i Norrköping.
Det var något mycket nyktert över hennes
uppenbarelse i alla avseenden, jag kunde inte uppkalla de
tragiska skuggor vilka hörde samman med hennes
■202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
