Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon, då går det dig värre än Karin Beata, sade
hon. Och nu är fröken Angelin så vänlig och sköter
mottagningen på expeditionen så tar jag
historielektionen. Flickor, vet ni att vi har ett gravfält från den
härliga vikingatiden nere i parken! Kom så skall jag
visa er att vår skola står på helig mark.
Hoheneckska gården hade legat ute på landet när
Justine startade sin skola. Ett litet lantbruk, stora
trädgårdar och park hade tillhört hennes mammas
änkesäte som den ogifta dottern fick att trösta sig
med. Nu stod det stora huset ganska kringskuret på
sin skolgård, och det nya Åköping växte upp där
Justine strövat som barn.
Till stadsfullmäktiges förtvivlan var Justine en
mycket nyckfull säljare. När stån nödvändigt ville
ha en tomt ur hennes mark till en brandstation och
erbjöd sig att betala bra, då nekade hon. Men om
hon året därpå behövde skaffa nya skolbänkar eller
höja lärarinnornas löner, då sålde hon till vad pris
som helst.
Hennes manliga släktingar som alla tillhörde den
då i stat och kommun allenarådande kasten, erbjöd
henne anslag .till skolan från landsting och stat bara
hon lät bli att nagga på sina åkrar och sin vackra
park. Men Justine nekade bestämt att ta några
anslag, hon visste att vissa villkor skulle förbindas med
dem, och ville, sade hon, till varje pris vara
självständig. Men det rörande med Justine sådan jag nu
ser henne är att hon i djupare mening var allt annat
än självständig, trots allt som viskades om att hon
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
