Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag förstår att jag för mina föräldrar måste ha
varit en gåta och ett bekymmer i min tur. Pappa
hyrde en fiskarstuga åt oss för den sommaren,
mamma skänkte mig oombedd en ny liten bror, vi
hade nu en jungfru så att jag behövde bara passa
småbarnen under hennes måltider och ändå var jag
aldrig glad, aldrig tacksam mot föräldrarna eller mot
Gud, bara sörjde Ethel. Först fram i augusti lättade
mitt humör lite, men då jag återvände till skolan och
tredje förberedande överfölls jag av sorg och saknad
på nytt. Ethels brev var en missräkning för mig. I
det sista brev jag har från henne innan vår
korrespondens upphörde meddelar hon att hon blivit
tidningsredaktör, hon gick då i första klass i
storskolan. "Jag ger nu ut en tidning som heter
Senapskornet och den kommer var fjortonde dag. Om du
vore här Agnes, skulle du få hektografera den åt
mig. (Hektografera, vad är det?) Jag skriver nu den
där romanen om dig som du lovade mig att jag
skulle få göra. Den heter: Hon som de döda hade
tumme med. Du förstår att jag är tvungen att ha
en följetong till min tidning." Ethels påhittighet,
munterhet och självförtroende som hänfört mig
tidigare sårade mig nu.
3. —
U7 Ugn er, Genomskådad.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
