Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotska Sandön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hypopithys, som kommo skönt och mystiskt anemiska
upp ur sanden under en fura. Plötsligt fick jag ett
slag i pannan — det gjorde ont — jag undrade, vilka
fiender jag hade på ön.
Men det var ingen fiende — det var en jätteskalbagge,
Ergates faber, som tydligen av misstag råkat
sluta sin flykt där min panna började. Han dog och
min panna blödde. Jag tog upp liket och stoppade
det i mitt cigarrettfodral.
Sandön är ett himmelrike för entomologer och
åtskilliga unga vetenskapsmän ha förtjänat sina sporrar
genom studier i de döda träden, som myllra av liv.
Eisen och Stuxberg voro de första som berättade
något om Sandöns entomologi. Om den har jag redan
talat. Erik Mjöberg bodde där 1906 och offentliggjorde
resultatet av sina studier i ett föredrag, som
1908 refererades i Entomologisk Tidskrift av Filip
Trybom.
En av våra utmärktaste entomologer — ryktbar
bland vetenskapsmän — Anton Jansson,
redaktionssekreterare i Nerikes Allehanda, vistades 1925 på
Sandön.
Hans bok Die Insecten-, Myriopoden- und
Isopodenfauna der Gotska Sandön har kvalifikationer att
göra honom till hedersdoktor.
På allt detta kom jag att tänka när jag kom ihåg
att en jättelik Ergates slog sig till döds mot min
panna just då jag höll på att måla blommor.
Jag har redan berättat hur Tycho Vestergren
begick Sandön, sedan han älskvärt hörsammat min bön
att komma dit och lära mig allt ljuvligt om blommor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
