Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varandra bekämpande människorna det mindre onda
och slöto med varandra fred genom att ingå med
varandra det förut beskrivna social-politiska
statskontraktet. Staten skulle bli och vara distributör
av rättigheterna.
Den franska riktningen av den naturrättsliga
skolan, som föregick den stora franska revolutionen,
utgallrade det religiösa elementet i den grotiianska
naturrättsläran, hävdande uteslutande det
mänskliga förnuftet. Detsamma ansågs kunna och böra
ur sig själv utveckla de rättsbegrepp, på vilka en
rättsordning eller lagstiftningen bör vila. Bland
filosoferna gav man naturrätten även ett nytt namn,
man benämde den antingen förnuftsrätt eller mer
lärt “filosofisk rättslära“. I stället för en allvis
försyn förklarades den tänkta, den abstrakta idén
som rättens källa. Men den ville ej häller erkänna
den av Hobbes’ förkunnade fysiska styrkan som
rättsgrund. Hans bellum omnium, allas inbördes
intressekamp, utbyttes mot en idéernas kamp. Men
icke häller idékampen har lyckats genomföra
människans naturliga krav på frihet och oberoende
eller bringa historien i annat och nytt lopp.
Människans, av franska revolutionen proklamerade
“ursprungliga“, “oförytterliga“, “obestridliga“,
“oförvärvliga“ rättigheter som ett yttryck för den nya
reviderade förnuftsrätten har, som var proletär vet,
slagit slint, ty ännu den dag som i dag är äro de
mänskliga, som medfödda betraktade rättigheterna,
enkannerligen de sociala, blott ett fåtals rätt och
egendom, av det naturliga men egoistiska skälet
att fåtalet har bemäktigat sig dem och ej vill
avhända sig dem till allas förmån. De utestängda
må kämpa sig till dem är den underförstådda
meningen med dess “urrättigheters“ proklamering, om
de kunna och ha makt därtill. Idérätten har ingen
resonnans i värkligheten, man konstruerar men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
