Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 42 —
Emellertid bief samtalet almänt och lifligt.
Frågan om, hvar han skulle bo, dryftades ifrigt.
Fadern höll på, att han skulle bo i förmaket.
Modern förklarade bestämdt, att han måste bo
i faderns rum, och däri instämde syskonen. Tänk,
när han skulle förbereda sig till profpredikan och
dylikt. Han kunde ju få arbeta i fred hela efter-
middagarna, när adjunkten var i skolan.
Under samtalet hade en fredligare sinnes-
stämning inträdt. Adjunkten gaf vika i fråga
om rummet och nöjde sig med att än en gång
uttala en farhåga för, att det skulle bli för be-
svärligt. Fru Hallin yrkade ifrigt på, att hvar
och en skulle sträfva att göra undan sina arbeten,
så att man kunde vara ledig litet, när Ernst kom
hem. Hon skulle göra storbak och brygga julöl
för andra gången. Det var så synd om Ernst.
Han hade minsann inte fått något julöl i Upsala,
inte. Selma förklarade, att hon skulle skynda
sig hela veckan med sina temaböcker för att vara
ledig. Gustaf satt tyst och såg förnärmad ut.
Endast när han fick höra talas om julölet, flög
ett uttryck af belåtenhet öfver hans ansigte. Ty
fans det julöl, så visste han åtminstone, att han
inte behöfde snåla sig till rästerna af faderns öl-
butelj.
Nu gick fru Hallin själf och tog bort tal-
rikarna, och när hon kom in med den andra
rätten, lyste Gustafs ögon på ett särskildt sätt.
Han grep tag i skeden med en triumferande
min, och han såg nästan kannibalisk ut. Ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
