Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en gammal fånggevaldigers minnen - II. Stora Jon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 18 —
cellen. Där inne satt en stor, grof karl, som
en gång för länge sedan begått mord; nu var
han häktad för en massa stölder och inbrott.
Han var känd under namnet Stora Jon, men
hans verkliga namn var Johansson. Då jag
lyckats öppna dörren, sade jag honom, hvad som
händt, samt bad honom hjälpa mig.
Han stirrade förvånad på mig. »Då måste
ni först befria mig från de här muddarne», sade
han och skramlade med bojorna. *
Jag räckte honom nyckeln till dem, och
snart stod han fri. Han kastade af sig rocken,
ref af sin ena skjortärm, och inom kort hade
han med denna senare förbundit mig. Han
hämtade vatten, gaf mig att dricka, tvättade
blodet från mitt ansikte samt pysslade för
öfrigt om mig på bästa möjliga sätt. När tåget
stannade vid nästa station, gick han ut och
underrättade personalen om det skedda. Nu tog
tågets folk vård om mig, och fången placerades
åter i sin cell. Först två år härefter lyckades
man, som bekant, gripa Åkerberg.
Några år efter denna händelse träffades
åter Stora Jon och jag. Han hade aftjänat sitt
straff, varit fri en liten tid, men åter blifvit
fast. Nu satt han bredvid mig i en vanlig
bond-släde. Jag skulle föra honom från ett
rannsak-ningsfängelse till ett annat. Det var uppe i
Norrland och på själfva julafton. Icke var det
vidare behagligt att en sådan kväll vara ute ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
