Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schiffrera, eller genetiskt förklara, ej mindre uppkomsten an
betydelsen af namnen på menniskoslägtets första stamfader.
Och slutligen i fysiskt afseende torde det icke vara utan
sitt intresse, om vi härvid, ehuru på vårt vis, genom ett enkelt
argument sökt ådagalägga att jorden, efter eget tycke och
behag, eller af egen kraft och förmåga, lika litet kunde
framföda menniskan, som någonting annat lefvande, — på bvilken
punkt, och plats, hon ville.
Dock vigten af dessa sanningar tillhör det icke oss, utan
tillkommer det läsaren att granska, och framtiden att bedöma
och afgöra; vi tro åtminstone att såbeskaffade forskningar i
alla verldenes språk, och tungomål, äro för oss lika nyttiga
som nödvändiga för att riktigt lära oss känna vårt eget —
på samma sätt som det endast är genom resor i främmande
länder, och medelst vistelse bland främmande folkslag man lär
sig att känna sitt €get — och att de följaktligen ej blott för
Professorn i Finska språket och Litteraturen, vid Kejs. Alex.
Universitetet ulan för hvarje språkforskare äro oundgängliga, om
han vill höja sin veltenskap till en högre ståndpunkt: i
hvil-ket afseende de, till belysande af Finska språket, torde vara
vida vigtigare u) än att enskildt forska i hvilket främmande
språk som helst.
tl) Så t. cx. om någon sivulle fråga: huru kommer det sig att Finska
ordet ncän kommit att få den bemärkelsen “jag ser“ (på Estniska nään;
Mordwinska, nejän, ncän; Grekiska, noeo; Ungerska, nczni, o. s. v.) livilka
alla ord väl anses for stamord, och äro det visserligen äfven en livar i sitt
språk, utan att dock ursprungligen verkligen vara det — dels emedan orden
äro sammansatte af tvennc konsonanter, och måste således (enligt, vår åsigt)
äfven ursprungligen vara formerade utaf tvennc ord, och följaktligen sålunda
äfven utgöra ett sammansatt begrepp — dels ock emedan deras närvarande
betydelse är ett verbum, som uttrycker en handling, livilkcn alltid måste
förutsätta åtminstone ett nomen (hvem det är som ser) om ej flcre (livad,
lian ser — hvarest, och — med livad han ser, m. m.) ja — hvem kan
väl svara på den saken?
Men om man derjemte kan upplysa att ordet ne, ej mindre på Quichua
och Chili språken i S. Am., än ne, på Tschcrkessiska i Asien, och nea på
Mandingo språket i Afrika, liksom ne, nge, (JC på Araukaniska m. fl. spr.
betyder “öga", så tror jag att, en hvar, utan vidare förklaring, sjelf kan göra
sig reda hvaraf ej blott det Finska ordet, utan äfven dess samslägtingar, fatt
denna bemärkelse, och det ungefär på samma sätt som det Finska ordet
syön (jag äter) kommit sig till denna bemärkelse af ordet suu (mun). Och
månne icke likaså Finska ordet katson “jag betraktar" på Dugoriska
hhas-sun, o, s. v.) är i skyldskap med ordet Ehasso, som på Blobba eller
Dår-Runga språket i Afrika, liksom kussee, på språket som talas vid
Nutka-sund i IN. Amerika, och kos på Tscliuvasschiska, samt kus på Uiguriska,
betyder “öga“, och hvaraf det ursprungliga st.fhiordet cha, scha, ännu
bibe-kållit samma bemärkelse i Mantschuriskan, liksom chia i Mexikanskan; ty
troligen bchöfde man ögon för att kunna se. Månne ej denna förklaring är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
