Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN
Den länsbildning, som i sig innesluter landskapet Bohuslän samt
Göteborgs stad jämte Askims, Sävedals och Östra Hisings härader
i Västergötland, daterar sig från år 1680. Bohuslän, som kommit
till Sverige genom freden i Roskilde 1658, utgjorde till en början
ett självständigt län med Bohus fäste som landshövdingsresidens.
Även efter den nya länsindelningen hade hövdingen sitt säte på
Bohus till år 1700, då Göteborg blev residensstad.
Roskildefreden är en betydelsefull tilldragelse för vårt land och
dess ekonomiska liv. Sverige, som förut fått nöja sig med en liten
strandremsa mot västerhavet, fick nu en bredare bas för sin
sjöfart. Med klar insikt om vikten av goda handelsförbindelser över
haven, hade Gustaf II Adolf redan 1619 utfärdat interimsprivilegier
för en stad vid Göta älvs utlopp, och så grundlades Göteborg, vars
ständiga utveckling visat hur rätt konungen räknat. En minnesrik
uppsvingningsperiod inledes med året 1731, då Ostindiska
kompaniet slog ned sina bopålar i Göteborg. Staden blev elt säte för den
stora köpenskapen, och snart seglade dess skepp på alla världshav.
Vackra framgångar inregistrerades. Visserligen fick samhället
längre fram pröva de bekymmer, som lågkonjunkturer föra med sig,
men i stort sett har Göteborg alltjämt bevarat den rangplats inom
affärslivet som staden intog under Ostindiska kompaniets glansdagar.
Arkitekten och överintendenten Carl Hårleman, som år 1749 gjorde
en resa genom "åtskillige rikets landskaper" och därvid även
besökte Göteborg, finner staden "sedan några år tillbaka så prydd och
så förbättrad, att den knappt är att igenkänna". I hans dagbok
heter det vidare:
Vad förmån det Ostindiska kompaniet här tillskyndat uti
rörelse och välmåga i allmänhet samt vad vinst och nytta
en var enskild av denna riket så högt gagnande handel
tillflutit, kan den bäst inhämta, som jämförer denna orts
tillstånd innan inrättningen med dess nu varande, så i
anseende till förmögenhet som levnads art. En flygel av det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:05:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gbgpg/stad/0007.html
