Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidningspressen. Av CARL A. TISELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han varnar här mot den missuppfattningen att anse angreppen mot de
styrande och mot felaktiga institutioner som fientlighet mot själva styrelsen.
De maktägande önska av maklighet, av ämbetsmann ahögfärd och av
kärlek till egna intressen att bibehålla det närvarande oförändrat. Därföre
blir den politiska granskningens och upplysningens väg törnig, otacksam
och farlig. Allmänheten borde fastmer uppmuntra och stödja dylika
strävanden.
Indragningsmakten håller sig också efter detta på sin vakt. Den första
indragningen sker den 14 maj 1836, då tidningen ersattes av Götha runor.
Som ett exempel på tidens publicistiska stil meddelas här det
»Tillkännagivande», som redaktionen vid indragningen delgav sina läsare:
En blixtstråle ur det tunga åskmoln, som redan vid 1812 års Riksdag drog upp på Svenska
tryckfrihetens horizont och allt sedan, dels hotande, dels förstörande, derstädes qvarstått,
träffade sistlidne gårdag Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, hvilken tillföljd deraf har varit.
Vi äro ännu i djup okunnighet om, hvilken spets, som, å vår sida, förorsakat den elektriska
urladdningen, men hafva dock anledning förmoda, att den härstammar från en gammal värja. Vi
veta lika litet antingen den blixtträffade tidningen är stendöd eller skendöd, men hvad vi veta
är: att det endast kostade ett enda ord för att ånyo väcka dess flydda lifsandar. Att detta ord
icke så snart uttalades, derom är det någon, som drager försorg. Vi få därför hos våra Resp.
prenumeranter anhålla det de täcktes låta den gamla välkända firman Götha Runor tills vidare
få infria de publicistiska vejdar vi accepterat.
Nu följer en tid med upprepade indragningar och motdrag i form av
nybenämnda tidningar1. När tidningen efter att ha genomkämpat flera
indragningar med motdrag i form av växlande namn slutligen utkommer
såsom G. nya H. o. Sj.-f.-tidn., är nya satt med för blotta ögat hart när
oläsbara typer. Indragningsmakten får, med tanke på transparangen
följande snärt:
»Hwad hade min son på galejan att göra? » säger ett gammalt ordspråk, men här kunde frågas:
hvad hade herr Prytz med det magra Götha Lejon att göra? 1809—.1832 äro utan tvifvel
märkvärdiga årtal, men ännu märkvärdigare måste likväl för H:r Prytz det årtal blifva, då han
återfår sin ej försutna utan förtryckta medborgerliga rättighet att utgifva en egen tidning.
Näppeligen lär dock ett sådant förhållande inträffa »i denna Kungens tid » — som man plär säga.
De första två åren är tidningen daglig men utkommer åren 1834—44
endast tre gånger i veckan. Bland mera bemärkta pennor under denna tid
må nämnas Medborgarens (i Stockholm) förre redaktör, överstelöjtnant
1 Så kallas den än »Prospekt» till den nya G. H. o S. T. än är den Bihang till en annan i
staden utkommande tidning »Sjömannen och Handtverkaren », än kallas den Göthen än Nya och
Nyare H. T., Fjärde, Femte och Sjätte H. T. o. s. v. En tid benämndes den
»Sjömannasäll-skåpets Calendero ja t. o. m. »Tidning för Skandinavien» (1843 30/12—1844 9/, och 4/u—4/12).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
