- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
742

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under denna långa tid. Utskottet höll tvenne sammanträden dagligen, som
med en kort rast räckte från kl. 9 fm. till 5 em. Genom utskottets försorg
utbetalades 108,000 kr. i nödhjälpsunderstöd åt de strejkande. Under
storstrejken höllos sju offentliga friluftsmöten och en demonstration. Mötena höllos
å Heden och i Krokäng, och deltagareantalet gick vid några av dem upp till

20,000 personer. Som talare medverkade riksdagsmännen A. C. Uindblad,
F. W. Thorsson, Emil Kristensson, Sven Persson, vidare advokat
Punter-vold från Kristiania, fru Kata Dahlström, red. C. N. Carlesson m. fl. I
Arbetarföreningens då nybyggda hus samt i andra lokaler höllos under
storstrejks-månaden omkring 800 fackföreningsmöten, en mängd av dem med föredrag.

Storstrejken, eller rättare sagt dess efterverkningar i form av repressalier
från en del av arbetsgivarne, medförde i Göteborg liksom annorstädes en stark
depression inom fackföreningsrörelsen med sönderslagna föreningar och
sjunkande medlemsantal. Men denna återgång hänför sig till de föreningar och
medlemmar, som massvis strömmade till under åren närmast före
storstrejken och ej vunnit nödig stadga. Kärnan av den fackliga organisationen fanns
kvar, och kring denna har rörelsen åter växt upp.

Syndikalismen

Den syndikalistiska riktningen inom den svenska fackföreningsrörelsen,
Sveriges Arbetares Centralorganisation, representeras i Göteborg av Lokala
samorganisationen, vilken i sin tur är uppdelad i sektioner för skilda yrken
och industrier. Uokala samorganisationen bildades efter ett föredrag, som
hr John Andersson höll den 7 juli 1911, och uppdelningen i
sektioner daterar sig från 1913. Sektioner ha bildats bland järnarbetarne,
såg-verksarbetarne, hamnarbetarne, reseffektsarbetarne, byggnadsarbetarne,
skofabriksarbetarne, chokoladarbetarne, kolarbetarne, gjutarne,
speditions-arbetarne, handelsarbetarne och fiskhamnsarbetarne. Göteborgs och
närliggande Uokala samorganisationer ha tillsammans bildat en
distriktsorganisation, vars uppgift bl. a. är att bedriva agitation för rörelsen. Ett antal
lönerörelser och strejker ha under årens lopp förts av lokala
samorganisationen, med skiftande resultat. Till Göteborg är den för hela landets
järnindustri tillsatta »industriella kommittén» förlagd, och även för
byggnadsindustrin har initiativet tagits i Göteborg till industriell kommitté. Dessa
kommittéer avse att vara en länk mellan de i de olika industrierna syndikali-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free