Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och papper här är av ledande betydelse. Beträffande värdet av de olika
varugrupperna år 1891 märkes, att matvaror av djur kommo i främsta
rummet i exporten (22,5%), därnäst trämassa och papper (19,2%), arbetade
trävaror (15,5%) och oarbetade eller till en del arbetade metaller (14,3%).
Trävarugruppen hade nu alltså gått långt förbi järngruppen. I införseln
uppträda kolonialvaror och manufakturvaror av spånadsämnen med ungefär
lika belopp (13,2%), därefter följa spånadsämnen och oarbetade mineral,
likaledes med jämnstora värden (11,4%), efter vilka på ganska stort avstånd
komma garn, tråd o. d. samt fartyg, maskiner o. s. v.
Med året 1895 passerades tydligen konjunkturkurvans lägsta punkt, och
senare delen av årtiondet präglas av ett anmärkningsvärt uppåtgående —
prisindex steg till 94 år 1900. Under denna tid ökades handelsflottan
ovanligt starkt (1895 utgjorde den 80,000 ton, 1900 118,000 ton, detta senare år
19% av Sveriges handelsflotta). Fraktmarknaden var nu också betydligt
mera lönande än de föregående åren. 1900 steg utrikes sjöfarten till 2,2
mill. ton, och den inrikes kustfarten till 0,68 mill. ton. Järnvägarnas
omsättning utgjorde samma år omkr. 790,000 ton, alltså en vacker ökning
från 1890. I järnvägstrafiken ingår nu också rörelsen på den viktiga banan
Göteborg—Borås sedan 1894 samt den för godstrafiken mindre
betydelsefulla Västkustbanan; år ’1900 tillkom också Västgötabanan. Den direkta
förbindelsen med Borås och omnejd, snart fortsatt med järnvägen till Alvesta,
betydde ej litet för såväl importen (bomull, stenkol) som exporten (trävaror).
Bland importvarorna visar under i8go-talet stenkol föga påverkan av
affärslivets betryck, och den ansenliga ökningen fram till 729,000 ton år
1900 är tämligen jämn. Bomull har svaga år 1892—93, sedan en icke
särdeles stor ökning med höjdpunkt 1898. Trots tullskydd håller sig importen av
bomullsgarn och -väv uppe, ja t. o. m. ökas. En betydande ökning kommer
på mineraloljor, av vilka införseln dock var ganska ojämn (1900 nära 20,000
ton), tämligen stor också på gödselämnen, varemot oljekakorna knappast
visa några framsteg under årtiondet förrän de allra sista åren. Nu begynner
också en import av fettämnen för margarintillverkningen. En stark ökning
utmärker tackjärnsimporten (störst, över 19,000 ton, 1899), medan
järnvägsskenor nu uppvisa en ganska måttlig siffra. Under de goda åren 1889
och 91 samt 1897 och 99 uppgick importen av maskiner till stora belopp.
I fråga om de införda livsmedlen inträffade viktiga förändringar. Rågim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
