Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till det svenska fiskets avkastning, en i jämförelse med föregående tid
betydligt ökad rågimport (särskilt höga tal 1882—83, därefter mindre), införsel
av socker (med råsocker) på ungefär samma höjd som förut samt en tydligt
ökad kaffeimport (nu ungefär 5,000 ton.)
Vid denna kortfattade översikt över handelsrörelsen har alltså som ett
nästan genomgående drag visat sig, att ställningen förbättrades under
senare delen av 1880-talet. Åren 1887—90 synas ha varit jämförelsevis
goda, den förut omförmälda prisindex steg till 92 åren 1890 och 1891. Även
läget på fraktmarknaden var denna tid bättre, och som ett utslag därav kan
man betrakta tillkomsten av flera rederiföretag, Tirfing, Thule, Nike m. fl.
Med 1890 följde emellertid utbrottet av ett nytt konjunktur omslag (med
prisindexfall ända till 79 år 1895, den lägsta siffran sedan 1844), och det
dröjde ej att göra sig påmint även i Göteborg, där de påbörjade konkursernas
antal steg starkt åren 1891 och 92; särskilt det senare året störtade några
större företag. Förra hälften av 1890-talet var alltså åter en i många
avseenden bekymmersam tid. Handelsflottan rent av minskades i samband med
fraktmarknadens betryckta läge. Beroendet av de större europeiska
hamnstäderna fortfor, ja skärptes: här bör erinras om tillkomsten av
Köpenhamns frihamn 1894. Samtidigt började i Göteborg diskussion om
anläggning av frihamn, utan att dock leda till resultat förrän tjugu år senare.
Framför allt en god del av Sveriges smörutförsel togs om hand av danskarna, och
över Hamburg gingo bl. a. trämassa och papper för vidare export, i
synnerhet till transoceanska länder. Att en betydande del av importen
förmedlades av utlandet, var mera naturligt. Som ett förnyat bevis på vår
osjälvständighet framträder öppnandet av direkta turer mellan Göteborg och
Newyork av engelska bolag 1894—95.
Från denna tid, 1891, och framåt föreligga närmare uppgifter om
import-och exportvärden samt om dessas fördelning på olika varugrupper. Det
nämnda året var handelsomsättningens värde något över 200 mill. kr., en
mycket stor siffra jämförd med motsvarande från 1860-talets början (s. 666),
och så mycket större ter den sig, om man betänker, att prisläget vid denna
tid var icke obetydligt lägre än trettio år tidigare. År 1894 var summan
dock endast 164 milj. (minskningen emellertid delvis beroende på ändrade
beräkningsgrunder). Importens värde visade vanligtvis någon övervikt.
Göteborgs andel i rikets importvärde var 1891 28 %, i exportvärdet 30 %,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
