Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs hamn [forts.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gullbergskajen: östra delen mitt för Gasverket, som år 1915 upptogs till 5
meters vattendjup, för kollossning, speciellt för verkets räkning, mellersta
delen för utlastning av trä till pråmar samt lossning av kol från pråmar,
västra delen för kanalbåtstrafik med mass- och styckegods;
Lilla Bommens hamn: för person- och styckegodstrafik med kanalbåtar;
Packhuskajen: för svensk Östersjötrafik samt linjebåtar på Nordsjöns
kontinentkust;
Stora Bommens hamn och Stenpiren: för västkusttrafiken;
Skeppsbron: för linjebåtar på Danmark, Östersjöns syd- och ostkuster samt
England;
Masthuggskajen: östra delen för linjebåtar på England, Frankrike och
Medelhavet samt västra delen för mera tillfälliga båtar av intill 6 meters
djupgående;
Stigbergskajen: för Svenska Amerikalinjen, då dess båtar äro inne, samt i
övrigt för de större transoceana linjeångarna;
Sannegårdshamnen: västra sidan uteslutande för kol- och kokstrafik och den
östra för mera tillfälligt massgods samt styckegods.
I yttre delarna av Stora Hamnkanalen och Vallgraven
(Rosenlundskanalen), vilka ännu tjäna som hamnbassänger, äger trafik rum med ved,
byggnadsmaterial, fisk och diverse andra artiklar.
Rörande trafiken i hamnen hava i det föregående en del siffror angivits.
Någon utförlig officiell statistik1) för längre tid finnes icke; i fig. 191
återgives dock grafiskt trafikomsättningen för tiden 1901—1920, vilken såsom
liggande närmast har mest aktuellt intresse. Uppgifterna häri omfatta såväl
viktton som fartygston ävensom tillväxten av desamma under denna
tidsperiod. Vidare är uppdelning gjord i export och import samt i utrikes och
inrikes trafik, d. v. s. sjögående och kanaltrafik.
Ett studium av diagrammen fig. 191 ger anledning till en del betraktelser,
1) Statistiken, som grundar sig på uppgifter för debitering av hamnavgifter, är på grund av att
viss trafik, kanaltrafiken och inrikes trafik, varit befriad från hamnavgifter, icke direkt
användbar under hela den föreliggande perioden. Kurvorna, som således ej framgå direkt av
tillgänglig’statistik, hava framkonstruerats med användande av vissa antaganden.
Anledningen till att, ehuru totala varuomsättningen 1918 varit något större än under 1919,
hamnavgifterna för varor under 1919 väsentligt överstiga samma avgifter för 1918 är, dels att
taxan för 1919 är höjd, dels att importen av sådana varor, som betingat jämförelsevis hög
avgift, varit större 1919 än 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
