Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvården. Av A. HÅRD AF SEGERSTAD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de husvillas härbärgerande vinden å sitt magasin i det s. k. Jungmarkerska
huset vid Smedjegatan, vilket varit uppfört till barack1 eller kasern för
garnisonen men aldrig tagits i bruk härför. I april 1806 donerade
Hol-terman hela fastigheten till fattigvården, och åren 1809—10 uppfördes
å tomten ett stenhus i tre våningar, vari inreddes sopphus och tvättstuga,
ett brandfritt magasin för lin och hampa samt ett häcklingsrum, två större
arbetssalar och några boningsrum.
Vid direktionens sammanträde den 1 oktober 1805 anmäldes, att
Femkanten blivit såld och att därvarande personal överflyttats till det nyinrättade
försörjningshuset nr 8 och 20 i ö. Haga med adress Pilgatan 5, där för
framtiden de bästa fattiga skulle förläggas. Hit överflyttades även
uppfostringsanstalten för flickor i maj 1808, då det Hesseska huset på Stampen
nedbrann. År 1810 tillköptes även tomterna 5, 6 och 7, som utgjorde vinkel
och motsvarande sida till undervisnings- och försörj ningshusen, och sedan
husen satts i stånd, fick man där — förutom bostadsrum för inspektor -—
salar till en skrift- och två lässkolor, vilka även fosterbarnen uti staden
hade att begagna sig av. Verkstäder för en skräddare och en skomakare
funnos ock, där några av de äldre barnen fingo gå i lära.
År 1812 utgjordes fattigvårdens lokaler av arbetskontor och salubod
S. Hamngatan 7, komplexet vid Sillegatan, försörj ningshuset 7 och 8 i
Ö. Haga, undervisningshuset nr 20 i Ö. Haga och en särskild
skoleanstalt därstädes, sjukstugan nr 47 i V. Haga jämte dess sopphus nr x,
sopphus nr 2 i 6:te V:a roten i herr T. Gavins kasern, sopphus nr 3
i Holtermanska magasinet och sopphus nr 4 i Willinska skolan.
Såsom tidigare påpekats, hade direktionen under sina första år stora
ekonomiska svårigheter att genomkämpa. Inkomsterna blevo ej de beräknade.
Ostindiska kompaniets glansperiod var gången och det rika sillfisket, som
under 50 års tid varit ortens betydligaste näringsfång och givit uppsving
åt handel, sjöfart och därmed allehanda näringsgrenar, upphörde efter 1807
nästan alldeles. Därtill sällade sig även de förskräckligt härjande eldsvådor,
som åren 1802 och 1804 övergingo stadens folkrikaste delar och pressade
hyrorna till omåttliga höjder. Stadens bidragsförmåga sviktade då, men
lika oväntat kom en ovanlig ny tid, en sådan som Göteborg först 100 år
1 Härifrån härleder sig det än i dag använda uttrycket »Bracka» för Gibraltar och
även för stadens fattigvård i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
