Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalförvaltningen. Av T. PETRI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för konungamakten samt åt tre borgmästare och ett General-Stads-Råd om
25 personer. Burggreven skulle utses av konungen efter förslag av rådet,
som därtill uppsatte »trenne innevånare utaf Adel och trenne välbesutne
förståndige personer utaf Borgerskapet». Även borgmästarne skulle
utnämnas av konungen bland fem eller sju goda, kvalificerade personer,
föreslagna av General-Stads-Rådet. Valet skulle gälla för ett år i sänder, dock
med iakttagande därav, att första året efter valet blott två skulle avgå,
medan den tredje skulle kvarstå ytterligare ett år, så att nödig kontinuitet
vidmakthölles. General-Stads-Rådet skulle bestå av 25 fridsälskande,
skickliga, välbemedlade och därtill kvalificerade personer, vilka icke med
varandra voro besläktade närmare än i tredje led. Medlemmarne skulle utses
av borgerskapet »efter vederbörlig denomination, som de flesta rösterna
inlägga » och utöva sitt ämbete så länge de levde. Den, som uppsade sitt
bor-gerskap och avflyttade från staden, var skyldig att avgiva skriftlig försäkran,
att han icke skulle företaga sig något emot riket eller staden fientligt, samt
dessutom försälja sin inom och utom staden befintliga egendom till någon
borgare därstädes.
Rörande sättet för den administrativa myndighetens utövande och
grunderna för dess fördelning mellan burggreven, borgmästarne och rådet, äro
privilegiernas bestämmelser rätt knappa och ofullständiga. I punkt 30
förekommer dock ett betydelsefullt stadgande rörande utövandet av
beskattningsrätten inom kommunen; det foreskrives, att burggreven, borgmästarne
och rådet äro berättigade att till bestridande av de allmänna behoven ensamma
lägga ränta, tull och skatt såväl på deras egna personer som på borgarnas
ägodelar, arv, hus, landerier och tomter.
På grund av stadens ringa tillväxt kom emellertid den synnerligen
representativa administration, som genom privilegierna tillskapats, aldrig att
träda i tillämpning. Genom ett den 23 februari 1624 utfärdat memorial
utsåg konungen i stället tolv rådmän, fyra svenskar, tre tyskar, tre
neder-ländare och två skottar, vilka skulle förestå stadens regering, till dess »det
höga rådet» efter privilegierna »kunde fullkomligen satt varda».
Rådmännen skulle presidera var sin månad, men den presiderande skulle äga
att, när så erfordrades, sammankalla hela senaten. I burggrevens ställe
förordnades en kommissarie med skyldighet att administrera och
efterkomma allt det, som burggreveämbetet fordrade och krävde. Emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
