Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärleks poesi. En del författare hafva likväl i konung
Karls kärleksförhållande till skön Öllegård velat se en
"lättfärdighetens" förbindelse, och en häfdatecknare
dristar sig till och med att uttala de förtrytsamma
orden: "Den fläcken kan man aldrig aftvätta från
Karl den elftes sköld".
Men seklerna hafva sedan dess rullat sitt klot.
Tysta och pietetsfulla gå vi nu förbi den väldiga
Maglestenen och lyssna en vacker vårdag till lärkans
härliga drillar i skyn. Vi kunna i våra tankar så
tydligt se skön Öllegård stå derborta på ängen med
blommor i famnen och rosor på kinden — skön som en
vårens brud — inför sin konung. Men drömmen
försvinner snart. Vi störas af tilldragelser omkring oss.
Torparen, som bor i den lilla fredliga torplägenheten
sida om sida med Maglestenen, låter skoningslöst plogen
ila öfver det vida fältet samt helt bekymmerslöst sin
harf lutande hvila mot stenen, liksom vore denna ett
vanligt profant stenblock. Hvarför skulle han för
öfrigt ej våga det? Trollen hafva säkerligen nu dött
ut, sedan hornet och pipan, hvilkas egande var
grundvilkoret för deras ätts bestånd, ej kunnat till dem
återförvärfvas. Men deras hämd lyckades, och den
drabbade hårdt den qvinna, skön Öllegård, som föddes i den
stund, då deras hotfulla spådom uttalades. Hon lefde
ett lif till hälften lyckligt och till hälften fullt af sorg,
skam och olycka. Sic transit gloria mundi! Så går
det ofta med denna verldens ära och fåfänglighet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
