Fyrväplingen. Vers och prosa / 44 (1855) Author: Fredrika Bremer, Thekla Knös, Louise Müller, Daniel Andreas Joakim Müller Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MORGONBÖN.

O Du, som morgonen gjort så skön, Som mig beskyddat och hört min bön, Som leder stjernor på himlen blå, Och smyckar jorden med blommor små, O, pryd mitt sörjande hjerta nu Med hoppets himmelska blommor, Du! Det liknar kyrkan, som öde står, Dit ingen from mer i andakt går; Det liknar facklan, som brunnit ner, En vilsen främling, som aldrig ler; Ett strå, som darrande tyckes dö, En äng, betäckt af för tidig snö. Men strålar nådens herrliga sken I öde kyrkan sin glans så ren, O då en lofsång du klinga hör, Af Hallelujah och jubelchör; Då sorg, likt nattliga skuggan, flyr Och ljusets, kärlekens morgon gryr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>