Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Första kapitlet. Vad är ett fyrskepp? - § 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Stockholms horisont — ett underligt minne på något
vis från världskrigets, frän gulaschens Stockholm, Jag
kan aldrig se den utan att tänka på, vart svenska
pengar gingo, då världens nöd var som störst. Vad
jag här säger berör naturligtvis inte Ragnar Östberg
eller sakens konstnärliga sida.
Emellertid, färden är börjad. Jag ser en civilklädd
ung man gå fram och åter på däck. I pälsmössa och
galoscher. Så se hjältar ut. I våra dar.
— Kanske jag får presentera, säger fyrmästarn.
Lotsen Sundström från Sandhamn. Herr Nordström skall
följa med ut till Almagrundet och vara där med
fyrskeppet i sex veckor. För att se, hur
fyrskeppspersonalen har det.
— Ja, det är verkligen inte mer än rättvist, att
svenska allmänheten får lite reda på den saken, säger
lotsen lugnt och gillande. Jag måste säga, att jag
många gånger har beundrat de människor, som ska
ligga där ute i alla väder på dessa fartyg.
— Ja, men jag får också säga det, för min del,
tillfogar fyrmästarn blygsamt, att visst äro vi mycket
tacksamma, att vårt liv och våra förhållanden bli lite
kända, men för den, som känner, hur lotsarna ha
det i sina små båtar, då de under storm, ja, vad väder
som helst ska börda stora fartyg, som kanske är i
farvattnena för första gången och inte känner till
förhållandena och hur de ska manövrera, så att det
blir någorlunda bekvämt för lotsen att komma ombord,
för den personen tyckes det nog, som om lotsarnas
liv också kunde behöva bli lite mera känt av
allmänheten, så mycket som de få dagligen och stundligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
