Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XVIII.
Vid samma tid, som Lukaschka gick till
posteringen, visslade Jeroschka på sin hund och smög sig
in genom inhägnaden för att bakvägen komma fram
till Olenins kvarter; när han skulle ut på jakt, ville
han ogärna möta kvinnfolk.
Olenin sov ännu, och Wanjuschka, som var vaken,
men ännu icke stigit upp, tittade sig omkring och
började fundera, om det icke vore på tiden, när
Jeroschka med bössan på axeln och i full
jaktutrustning öppnade dörren.
”Bomber och granater”, ropade han med sin
djupa bas. ”Abrekerna äro över oss! Ivan, gör i
ordning samovaren åt din herre och stig upp; fort!
Flickorna äro redan uppe och gå efter vatten, se
här!” han pekade ut genom fönstret, och du sover
ännu!”
Olenin vaknade och sprang upp ur bädden. Han
kände sig glad och upplivad, då han såg gubben och
hörde hans röst.
”Skynda dig, Wanjuschka”, ropade han.
”Är det på det sättet du går på jakt? Folket äter
redan frukost, och du sover ännu! Ljam, vart tar
du vägen?” ropade Jeroschka till hunden. ”Är
bössan i ordning, vasa?” skrek han, som om hela
rummet varit fullt med folk.
”Ja, jag får böta, det kan inte göras åt den sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
