Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Frälsningens allmännelighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men aposteln låter oss ock veta, att detta hela
världen omfattande försoningsverk vinner sin full-
bordan, icke på allmaktens väg, utan därigenom att
människorna låta försona sig med Gud eller låta för-
sätta sig i en rätt ställning till honom. Detta kunna
de göra först då, när de få erfara syndens gräslig-
het och dess följder. Då först väckes hos dem
det behof, som gifver sig uttryck i den förlorade
sonens ord: Jag vill stå upp och gå till min fader.
Då först inse de sitt stora misstag att hafva valt
synden och det själfviska lifvet i stället för ett lif
i Gud, och då först vilja de låta försona sig. Det är
domarna både i inskränktare och vidsträcktare om-
fång, som äro de medel, hvarigenom sinnena öppnas
för Guds för alla människor frälsande nåd (Tit. 2:
11). Och denna nåd tager ej slut med denna tiden;
den varar under tidsåldrarna, ty Kristus är den-
samme under tidsåldrarna, en de borttappades fräl-
sare. Hans verksamhet såsom sådan skall icke upp-
höra, förrän Guds planer med hans sändande blifvit
realiserade.
Ef. 1: 9, 10: »Han (Gud) har föresatt sig inom
sig själf med afseende på hushållningen i tidernas
fullbordan, att i Kristus sammanfatta allt [vd nccwa),
både det som är i himmelen och det som är på
jorden. H är låter aposteln oss veta en hemlighet
rörande Guds vilja, den nämligen att Gud föresatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
