Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Betydelsen af orden »evighet» och »evig»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer blott på ett enda ställe i nya testamentet,
nämligen i Rom. 16: 26, och säger den eoniske Guden,
så utsäges därmed, att Gud är en Gud för alla
eoner, för alla tidsåldrar. Detta hindrar dock icke,
att han existerar i oändlighet, äfven då ingen tid
skall vara mer (Upp. 10: 6). Men denna hans exi-
stens i oändlighet utsäges ej genom bestämmelsen
eonisk utan beror, därpå, att det ingår i begreppet Gud,
att han varit, är och slcall vara.
Beaktansvärdt är ock, att de bibliska författarna
aldrig söka bevisa Guds existens före tidsåldrarna
eller efter deras slut, om än en sådan existens an-
gifves på åtskilliga ställen. För dem var detta helt
enkelt ett axiom, d. v. s. en sanning, som ej be-
höfver bevisas. Därför börjar författaren af 1 Mose-
bok utan någon prolog om Guds förutvarande existens
sin berättelse med de orden: »I begynnelsen skapade
Gud himmel och jord.» — Däremot var det nödvändigt
att framhålla, att han var en Gud för tidsåldrarna,
på det man ej skulle frestas att uppfatta honom
på deistisM sätt, d. v. s. såsom en Gud, som, sedan
han skapat universum, sitter på sin tron, bekym-
merslös om dess utveckling, utan så, att han framträder
såsom en fader i förhållande till sina skapade verk
och särskildt under tidsåldrarna, som äro till för
människornas utveckling för sin bestämmelse, på
ett faderligt sätt tager del däri. Därför möta oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
