Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
med yttersta begärlighet uppsuga den vätska, med hvilken
de komma i beröring. Huru denna vätska sedan i växten
kringföres och sprides till alla dess delar, skola vi i det
följande framställa.
Sammanfatta vi det nu sagda, så finna vi, att rotens
bestämmelse är växternas fasthållande och näringens
upptagande. Innan vi lemna detta organ, torde den frågan
med skäl kunna framställas: liuru länge fullgör det dessa
förrättningar eller, med andra ord uttryckt, hvilken ålder
kan roten uppnå? Att härvid uppgifva något bestämdt
tal, som i hvarje fäll är giltigt, är naturligtvis omöjligt,
ty äfven den ringaste eftertanke eller erfarenhet i
växtodling säger oss, att en del örter fortlefva blott några få
veckor, under det att andra (t. ex. åtskilliga trädslag)
bland sig kunna uppvisa representanter af 100-, ja
1000-tals år. Men trots all denna olikhet, kunna vi dock finna
några allmänna grunder, efter hvilka växternas rötter med
afseende på varigheten kunna indelas.
Besinna vi då, att våra ärter, bönor, astrar, solrosor
m. fi. köks- och prydnadsväxter under en enda sommar
afsluta hela sitt lefnadslopp, under det att andra (t. ex.
moroten, rågen m. fl.) första året blott utveckla blad, men
det andra äfven blommor och frukt samt derefter utdö,
samt att slutligen flera örter (t. ex. pionerna, klöfvern o.
s. v.), liksom alla våra träd och buskar, en längre följd af
år fortlefva, så torde det vara lätt insedt, att man, såsom
ofta sker, kan indela växterna i dem, som ega ett-,
två-eller mångårig rot. Denna indelning lider dock af ett
väsentligt fel, nemligen att ingalunda vara konstant. Råg
och hvete äro t. ex. i allmänhet två-åriga, men af begge
finnas s. k. vår-former, hvilka på ett enda år genomgå sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
